"Mamman är pojkens trygghet"
– Att ta pojken från modern är det mest skadliga man kan göra med den här ungen, säger Gunilla Ordéus, ordförande i föreningen.
Relaterat
”Myndigheterna i Falun måste skaffa sig bättre kunskap om det här. De tror att de kan men det gör de inte”. Foto: Kjell Jansson
”Ofta tror man att de här ungarna och föräldrarna vill jävlas, men så är det verkligen inte”, säger Gunilla Ordéus. Foto: Kjell Jansson
Artikelserie
Riksförbundet Attention arbetar med att förbättra villkoren för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder.
Maria Brodén, styrelseledamot i Attention Dalarna, reagerade så här när hon läste om tolvåringen som fått diagnosen Aspergers syndrom:
- Nej, inte nu igen.
Det finns fler barn och ungdomar i Falun som inte klarar av att gå i skolan på grund av att de har neuropsykiatriska funktionshinder
- Ja det finns fler, inte som varit borta så länge som tre år, men många med stor frånvaro, säger Gunilla Ordéus.
De båda riktar skarp kritik mot socialförvaltningen och skolan i fråga om hanteringen av barn med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD och Aspergers syndrom.
- De tror att de har kunskaper men det har de inte, säger Gunilla Ordéus.
Hon förkastar socialförvaltningens beslut att omhänderta den tolvårige pojken.
- Det är livsfarligt att ha makt att fatta sådana beslut utan att ha kunskap. Påståendet att mamman och pojken lever i en ohälsosam symbios är befängt. Hon är ju hans enda trygghet.
Att pojken sprungit hem från skolan nästan dagligen och till slut vägrat gå dit tycker hon inte är konstigt med tanke på att han har Aspergers syndrom.
- Tänk dig själv att känna dig fullständigt misslyckad på jobbet varje dag, att inte förstå vad folk säger.
Inte heller att föräldrar till barn med dessa funktionshinder känner sig motarbetade är någon nyhet för Attention, speciellt inte i möten med socialförvaltning eller skola.
- Vi höll kongress nyligen och där framgick det klart att skolan och socialen är de värsta att ha att göra med.
Ofta blir föräldrarna till dessa barn beskyllda för att inte sätta gränser för barnen, att de skämmer bort dem och så vidare.
- Men i själva verket handlar det om strategier som man bygger upp rent omedvetet för att det ska fungera.
Maria Brodén vet hur krävande det kan vara. Hon har själv en son med Aspergers syndrom. Under åren 2003 till 2007 var hon på drygt 120 olika möten med skolan, socialen och sjukvården.
Enda sättet för skolan och socialen att kunna stödja ungdomar är att skaffa sig bättre kunskaper menar Ordéus och Brodén.
- De måste kunna möta de individuella behoven för var och en och kunna omvärdera efter hand.
Den 10 november bjuder föreningen in till en träff på Elverket.
- Vi kommer att visa film, informera och så finns det möjlighet att ställa frågor till våra styrelseledamöter
Fakta: Neuropsykiatriska funktionshinder
Med neuropsykiatriska funktionshinder, NPF, menar man svårigheter som har sin grund i hur hjärnan arbetar och fungerar. I den sammanfattande beteckningen NPF ryms diagnoser som ADHD/DAMP, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom, språkstörning, läs- och skrivsvårigheter och tvångssyndrom.
Funktionshinder av det här slaget är delvis dolda och märks inte direkt. Det leder lätt till felaktiga förväntningar, överkrav och missförstånd.
Kännetecken: Problem att reglera sin uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå, att samarbeta, inlärning och minne, att uttrycka sig i tal och skrift, att kontrollera motoriken.


























































