Markus Zetterström berättade om sitt spelmissbruk för elever som går i årskurs tre på fordonsprogrammet vid Haraldsbogymnasiet.

Precis som många andra har Markus Zetterström drömt om att bli rik. För hans del handlade inte vägen dit om ett långsiktigt sparande och små utgifter, pengarna skulle rulla in snabbt.

- Jag blev kriminell när jag var tretton-fjorton år gammal då jag gjorde första inbrottet i ett hus för att komma över pengar. Spelat har jag gjort sedan jag var 17 år, då lämnade pappa in spel åt mig för 20 kronor.

När han blev 18 år kunde han spela själv. Insatserna ökade kraftigt och skolarbetet blev lidande.

- När andra pluggade läste jag travtidningar. Jag besökte min mormor och tog hennes pengar för att kunna spela. Ändå hälsade hon mig glatt välkommen nästa gång jag kom på besök.

Markus Zetterström satte inga gränser för sig själv när det gällde att få tag i pengar.

- Jag började jobba åt ett bussbolag och då förskingrade jag fruktansvärt mycket pengar.

När telefonen började ringa förstod Markus vad som var på gång, man hade upptäckt förskingringen.

- De ringde och ringde men jag svarade inte. Till slut kom pappa och bussbolaget hem till mig. Pappa var fruktansvärt arg. Det slutade med att han tog ett lån och redovisade pengarna till bussbolaget.

Markus konstaterar att han ljugit för sin fru från den första dag de träffades. Vid ett tillfälle när de var på travet tillsammans med Markus svärfar så lyckades Markus vinna 318 000 kronor.

- Jag sa ingenting om vinsten. De pengarna försvann snabbt.

Markus "råkade" höra vilken kod svärfar hade till sin internetbank. Han gick in på svärfaderns konto och flyttade över pengar till sitt eget konto. Det skulle bara bli ett kortfristigt lån.

- Tanken var att jag vinner pengar och betalar tillbaka. Men jag torskade så jag gick in tre-fyra gånger till och tog pengar från hans konto.

Svärfadern märkte svinnet och kunde med hjälp av banken se vart pengarna tagit vägen.

- Jag hade bara väntat på samtalet, när min fru ringde gav jag fan i att svara.

Markus levde i ett virrvarr av lögner och han började må sämre och sämre, han blev aggressiv och hade inte tid alls för sin femårige son. Pengar gick alltid att få tag i, bland annat genom lån till skyhöga räntor från personer på Solvalla. Han fick spela på krita hos ett par ombud i Falun, vilket är olagligt.

- Men kickarna med att spela försvann och i stället började jag jaga skulder, jag var tvungen att fortsätta spela. Jag försökte få hjälp från vårdcentraler och andra ställen, men de sa att de inte kunde göra något

Självhjälp via nätet blev vägen ut ur missbruket. Nu har Markus kontakt med Spelberoendes riksförbund i Borlänge.

- När jag började där 2006 var jag inte klar, jag satt och blåljög om att jag slutat samtidigt som jag spelade. Jag har tagit många återfall men nu är jag spelfri sedan sju månader tillbaka.

Markus har aldrig blivit polisanmäld och dömd för det han gjort.

- Det är mycket tack vare pappa som ställt upp med pengar. Men det bästa hade nog varit att jag hamnat i fängelse då kanske jag tagit mig ur det här tidigare.

Hans fru har gett honom ett ultimatum, spelet eller familjen.

- Frun är kvar, det är helt ofattbart, vi väntar barn i februari. Min femårige son har inte fått den kärlek och uppskattning han behövt, nu ger jag honom det.

Han har berättat hela sin historia för sin nuvarande chef.

- Ha sa att han skiter i vad jag gjort tidigare, det är vad jag gör nu som räknas. Jag är nästan skuldfri i dag. Pengarna till ombuden som lät mig spela på krita tänker jag inte betala tillbaka, säger Markus Zetterström.

Fakta: Här fick Markus hjälp

Du som spelar eller är anhörig till en spelare kan söka hjälp på www.slutaspela.nu eller www.spelberoende.se.

Via nätet fick Markus kontakt med en KBT-terapeut i Umeå som gett honom olika uppgifter att jobba med som han sedan redovisat via telefon. Han går också varje torsdag på möten hos Spelberoendes förening i Borlänge.