Staffan Gilliusson var projektledare för ombyggnaden av väg 293.

Vi körde väg 293 i mörker och man får lätt uppfattningen att det är mörkt vid busshållplatsen i Brusala jämfört med andra korsningar och busshållplatser utmed vägen?

- Ja, men vi har ju 4000 mil väg med busshållplatser och vi försöker vara så rättvisa som möjligt, vi har inte pengar till allt utan försöker följa de lagar och regler som finns. Svårare än så är det inte.

Vägföreningen hänvisar till er nollvision och undrar vem som tar ansvar om en olycka inträffar?

- Så kan man inte resonera. Vi lever ju i en demokrati och har bestämt spelreglerna tillsammans. En minoritet ska ju finna sig i att en majoritet bestämmer, eller ska vi ändra på det. Du kanske tycker att jag låter grinig. Jag förstår Johan Rapp men man måste också tänka på att han har fått mycket mer mängd ljus än de hade förut.

Men det tycker de ju inte att de fått?

- Nej de tycker ju att de ska ha mer, de kommer inte erkänna att de fått mer ljus. Alltså jag tycker att har vi gjort något fel, har vi inte följt lagar och regler, har vi fuskat och hållit oss undan då tycker jag att man kan reagera men här är allt i sin ordning, det är min professionella bedömning. Får vi något annat besked så ändrar vi oss helt klart. Min känsla är att vi kommer inte längre nu.

Fakta: Trafikverkets motivering

Ny belysning fanns inte med i arbetsplan för väg 293 som har varit utställd och diskuterats med de boende. Inga synpunkter på belysning har kommit in från boende i Brusala under utställelsetiden.

Väg 293 är inte ett utpekat kollektivtrafikstråk och varje hållplats kräver därmed inte belysning.

Hållplatsen har inte mer än 20 påstigande per dag.

Korsningen mellan gårdsutfarterna har inte stor "komplexitet" som kräver särskild belysning.

Att sätta belysning vid busshållplatsen är en dyr lösning då vi måste ta ström på västra sidan vägen och trycka ledning genom vägkroppen.