Nästan mållöst i Bjursås
Relaterat
Foto: Lars Dafgård
Måltid för en som gillar bjursmål. Foto: Lars Dafgård
Det ser märkligt ut i skrift, men en hel del förstår även den som bor på andra sidan dalmålsgränsen. Foto: Lars Dafgård
"Det finns folk som säger höj. Men jag säger hosj när jag träffar kompisar på byn" säger Martin Bylund. Foto: Lars Dafgård
Foto: Lars Dafgård
"I princip är väl målet utdött, Bjurs är för nära stan" säger Martin Bylund. Foto: Lars Dafgård
Kombinationen är lite överraskande - en ung långhårig rockgitarrist som är intresserad av det gamla bymålet. Oftare är det folk med grånande och glesnande hårväxt som engagerar sig i sådant.
Men Martin Bylund har alltid varit intresserad av språk, förutom engelska har han pluggat tyska, och lite isländska på fritiden. Därför valde han en svenskkurs på högskolan som dessutom skulle handla om språkhistoria, nordiska språk och dialekter.
När det var dags att skriva uppsats blev det om bjursmålet. Byn ligger ju precis norr om dalmålsgränsen. I söder och öster talas bergslagsmål, i väster och norr talas dalmål, de senaste årtiondena har närheten till Falun satt allt större spår i språket. Allt färre talar mål.
- Det finns så lite skrivet om bjursmålet, och som språkintresserad lokalpatriot var det kul att skriva en uppsats, säger Martin Bylund.
Han har plöjt det som finns att läsa, och intervjuat ett par äldre bjursbor. Martin visar en utskrift som är svår att förstå för en som är uppvuxen på andra sidan dalmålsgränsen.
I uppsatsen går han igenom uttal och ordböjningar.
Några exempel: Ofta byt "g" mot "n" - dålig blir dålin. Adjektiven blir mer spännande - rolig böjs rolin, rolinär, rolinäst, rolinästa, med tjocka "l". Vem heter ôkkän för maskulinum och ôkka för femininum. Och ofta lägger man till ett extra h-ljud i början, orka blir hôrka
- Det var spännande upptäcka att ord som mor har sagt, som sulla och gnessa, inte finns i ordlistorna, säger Martin Bylund.
Och det är ju ord som till och med en Falubo känner igen. Gnässa - röra oroligt på sig, till exempel inte sitta still på stolen. Sulla - när man spiller och kladdar.
Fakta: Spelar, sjunger och skriver
Martin Bylund är 20 år gammal.
Bor: Hos föräldrarna i Bjursås och i lägenhet i Falun.
Gör: Studerar svenska på högskolan, jobbar extra för Ramirent maskinuthyrning.
Spelar: Gitarr. Sjunger också och skriver låtar. Bandet Pursuer ligger dock i träda just nu. "Vi är för lata" säger Martin.
Musiksmak: 70-talsproggrock, Jethro Tull, Deep Purple, Black Sabbath, och 80-tals Thrash metal.
Fakta: Enda bloggen på bjursmål
Martin Bydal har bloggen Bjusmartin "ennbar blôggen på bjusmål". Den har funnits något år och han uppdaterar någon gång i månaden.
Här är en uppdatering från december, då han tog sig ett bad och skulle börja skriva uppsats:
Ôj, vâ sjönt ä va tä ta sä ett ba. Ett ba å litä Jethro Tull ä alläri fel! Ä'nt ingä jôbb i môro, å ä'nt nå myttjy tä skoln dihäll, sô mann mått fôll unn sä litä nôr mann har ti tä ä. Trâst sätt skoln igång rikti, å då bi'nt ä så myttjy ti tä assint, skull ja tro. Vi skä skriv b-ôppsatts, å hä ä fôll int så lätt. Menn ja skä skriv ôm bjusmål, sô ä bir fôll roli ändå! Ja hôppâs mann får litä leugän ti vä julai allâ fâll.
Källa: bjursmartin.blogg.se
Fakta: Liten ordlista
På sin blogg har Martin veckans ord - vikkus ol. Här är några exempel.
Hej - hosj
bläjja - blädra
åvavla - avsides beläget ställe
svång - tom, hungrig
sjåga - tala, sjunga, spela, göra något långsamt och tråkigt
gnilut - kallt, blåsigt
kuppjärv - spindel
Fakta: Långt gången dialektsplittring
Över bjursmålet finns en ordbok från 1913 av Anders Magnevill och även i Lars Levanders Dalmålet: Beskrivning och historia från 1925 finns målet med.
Dialekterna i Dalarna brukar traditionellt delas in i tre undergrupper: dalabergslagsmål, de egentliga dalmålen och dialekterna i Dalarnas nordvästra del, Särna-Idre-området, som står nära de angränsande norska och härjedalska.
De egentliga dalmålen karakteriseras av en mycket långt gången dialektsplittring. Här skiljer sig inte endast sockendialekterna från varandra utan också bydialekterna.
KÄLLA: NATIONALENCYKLOPEDIN



































































