Mörkt i Brusala trots påkostad belysning
Relaterat
Foto: Lars Dafgård
Johan Rapp har fört en tät dialog om belysningen med Trafikverket utan framgång. "Vem tar ansvar om en olycka händer?", undrar han. Foto: Lars Dafgård
Snart inträder novembermörkret. På högra sidan av vägen ligger busshållplatsen där skolbarnen kliver på och av bussen. Foto: Lars Dafgård
"Varför är det bättre belysning på många andra platser efter vägen, har Trafikverket verkligen en nollvision, undrar Christina och Johan Rapp. Foto: Lars Dafgård
Artikelserie
- Relaterade artiklar
- "De har fått mer mängd ljus" 2010-09-04
Johan Rapp, ordförande i Brusala vägförening, gillar att väg 293 blivit säkrare och framhåller särskilt den avsevärt höjda standarden på belysning utmed vägen. Efter ombyggnaden av vägen kastar stora rejäla gatlyktor sitt ljus över vägkorsningar, över enstaka infarter och över busshållplatser.
- Men det gäller inte backen i Brusala, en raksträcka som verkligen inbjuder till omkörning, om man nu hinner i kapp långtradarna som gasar på rätt bra nerför backen, säger Johan Rapp.
På platsen han talar om ligger en fyrvägskorsning och en busshållplats.
- Vid ombyggnationen tog de bort en stor lyktstolpe av trä som stod i korsningen. Nu ska det räcka med belysningen från cykelbanan som möjligen kan liknas vid månskensljus, säger Johan Rapp.
Belysningen från cykelbanan täcker nätt och jämt ena körfältet av vägen när det är mörkt.
- Man ser inte avfarten på motsatt sida och inte den nyanlagda busshållplatsen eller brevlådorna. Sopbilen har problem att hitta rätt. Till och med vi som bor här har svårt att upptäcka infarten, det är mycket obehagligt när man har bakomvarande trafik som ligger och trycker på.
Med tanke på Trafikverkets nollvision anser vägföreningen att det är rimligt att belysningen förbättras.
- Speciellt med tanke på skolbarnen som ska kliva på och av skolbussen oavsett vad det råder för siktförhållanden. De pratar om nollvisionen, vems är då ansvaret om en olycka inträffar, säger Rapp.
Johan Rapp har haft en tät dialog med ansvariga på Trafikverket och hela byn har skrivit på en protestlista men så här långt har vägföreningen huggit i sten.
- När belysningsansvarige väl kom hit för att inspektera i februari månad så missade han själv infarten. Trots detta konstaterar han bara att belysningen är tillfredsställande.
Rapp har tagit reda på att Trafikverket inte skulle behöva gräva upp vägbanan för att lägga ner ledning till en ny lyktstolpe.
- Falu Energi har ett rör som redan ligger där som de gärna lånar ut. Men Trafikverket svarar bara "projektet är avslutat, ingen förbättring av belysningen kommer att ske", säger Johan Rapp.
Rapp har även sökt hjälp hos Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF.
- De sa bara nej och tyckte att vi skulle skriva ett brev till kommunen. Det här är jobbigt, man orkar inte hålla på hur länge som helst.
Fakta: Tips för att synas bättre i trafiken
Använd alltid reflex i mörker, regn eller dimma - men se till så att den inte är för gammal. Tänk på att du syns mycket dåligt även då du går på en gata med gatubelysning.
Generellt gäller att hårda reflexer som hänger i ett snöre syns bäst i mörkret, många mjuka reflexer klarar inte Sveriges Tekniska Forskningsinstituts krav på reflektionsförmåga.
Kontrollera din reflex för att vara säker på hur du syns i mörkret genom att hänga upp den gamla reflexen och en ny reflex i ögonhöjd ett mörkt rum. Lys på reflexerna med en ficklampa från ca fyra meters avstånd. Om den gamla reflexen tydligt syns sämre än den nya är det dags att byta ut den.
Skaffa flera reflexer och byt dem vid varje mörkersäsong.
Bäst syns reflexerna om de sitter lågt och är i rörelse. Att placera reflexer långt ner på benet eller på armen är därför bra.
När du köper reflexer, kontrollera att den är SIS-märkt (svensk standard) eller CE-märkt (europeisk standard).
Källa: Barnolycksfonden





























































