Kommunerna är skyldiga att erbjuda fritidshem eller pedagogisk omsorg till skolbarn till och med 12 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Den genomsnittliga fritidsgruppen i landet bestod förra året av 33 barn. Det var en siffra som Falun matchade för tre år sedan då snittsiffran var 32,1 barn per grupp. Idag ligger kommunen långt över rikssiffrorna med 41, 4 barn i varje grupp, lärartätheten är 17 barn per vuxen.

- Vi märker att det blir fler barn, och att det får effekter, säger fritidspedagog Karin Hedenberg som arbetat inom barnomsorgen sedan slutet av 80-talet.

- Det var lugnare förut med färre barn, man hann det man skulle.

- Samtidigt är det roligare att jobba idag, vi samarbetar mycket mer med skolan, det gynnar barnen, säger Karin Hedenberg.

På hennes avdelning, Regnbågen, som finns på Slättaskolan i Falun är idag 76 barn inskrivna. I höstas var det fler, då samsades 89 barn i samma lokaler.

- Ljudnivån blir väldigt hög, även om vi har en jättefin grupp med barn och vi vuxna jobbar bra ihop blir det ohållbart att vara inne alla tillsammans, säger Karin.

Hennes önskan är att barnen prioriterades högre, att avdelningarna blev mindre och de vuxna fler.

- De visioner vi har blir aldrig realiserade eftersom vi inte har tid att reflektera och planera.

- Vi kämpade emot mer förut, nu är det som om man inte hinner eller orkar. All tid och kraft går åt till att få det att fungera.

Trenden med större barngrupper på fritids märks i hela landet. Skolverkets undersökning visar att det finns nästan två barn mer per grupp i Sverige jämfört med hösten 2008. Undersökningen visar också att det har blivit glesare med personal. Mellan 1990 och 2000 mer än fördubblades antalet barn per årsarbetare i fritidshem från 8,3 till 17,5. I Falun har nyckeltalet, 17 barn per vuxen, legat fast de senaste tre åren, det är en bättre siffra än riket i stort där snittet är 20 elever per vuxen.

- Jag förstår att man reagerar på att grupperna blivit större. Men vi fördelar resurserna utifrån lärartäthet, där har vi inte minskat budgeten, säger grundskolechef Thomas Olsson.

- Gruppernas storlek är en organisationsfråga som varje enskild rektor ansvarar för. Jag förutsätter att lokaler och personal anpassas efter barngrupperna, säger Thomas Olsson.

Birgitta Carlson Höök är rektor på Slättaskolan:

- Vi hade flera grupper med färre barn i varje grupp tidigare. Men vi upplevde att det var sårbart personalmässigt. Vi fick problem när någon var sjuk att täcka upp hela dagen. När personalen är samlad har vi större flexibilitet.

Carlsson Höök är medveten om att lokalerna för Regnbågen inte är optimala, att det kan bli hög ljudnivå när alla samlas inne.

- Det är en organisationsfråga, vi tittar på lösningar, till exempel att använda klassrum som står tomma på eftermiddagarna. Dessutom finns tillgång till musikrum och bibliotek som kan nyttjas mer.

Fakta:

• Sex av tio har pedagogisk högskoleexamen
• Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshemmen har ökat 2009. Nästan sex av tio har pedagogisk högskoleexamen, då främst fritidspedagogexamen. Det är en ökning med två procentenheter jämfört med 2008. Högst andel årsarbetare med högskoleexamen finns i större städer dit Falun hör.
• Var femte anställd är en man
• Hösten 2009 arbetade 29 700 anställda med barn i fritidshem och nästan var femte av dem är en man. Antal anställda i fritidshem har varierat mellan 29 300 och 31 500 under den senaste 10-årsperioden. Under samma period har antalet män i fritidshem ökat med nästan fem procentenheter.

Fritidshem i Falun 2009:

Antal barn i kommunen 15 oktober 2009 6-12 år: 4 073

Inskrivna barn totalt: 1 820

- i enskild regi: 11

- i samma organisation som grund/särskola: 98

Andelen procent inskrivna barn 6-9 år i åldersgruppen: totalt 76

- i enskild regi: 9

Andelen i procent inskrivna barn 10-12 år i åldersgruppen: totalt 2

- i enskild regi: 0

Antal inskrivna barn per avdelning: 41,4