Duo testar nya grepp i skogen
DALARNA
Det handlar om konfliktbestånd, resursutnyttjande och ny teknik.
Anders Agge, Siljansnäs, och Nils-Gunnar Karlsson, Björbo, genomför just nu ett försök med att effektivisera skötseln av så kallade konfliktbestånd, ungskogar som är "oskötta" och därmed svåra och dyra att röja och för klena att gallra med ett acceptabelt ekonomiskt utfall.
Kommentarer (1)
En ökande efterfrågan på bioenergi i form av skogsbränsle - främst grenar och
toppar - samt ett stort personligt skogsvårdsintresse gjorde att Anders Agge
började intressera sig för konfliktbestånden.
- Arealerna är stora och som anställd vid ett skogligt fullserviceföretag vill
jag kunna erbjuda skogsägarna kostnadseffektiv skogsvård även i dessa redan
befintliga bestånd, säger Anders Agge, tidigare anställd vid Skogsstyrelsen
och numera virkesköpare vid Siljan Skog AB.
Som skogsägare och utbildad skogstekniker är han väl medveten om riskerna med
stora och tunga skogsmaskiner i unga skogar, men också om behovet av mer
skogsbränsle.
- Därför blev jag mycket intresserad när jag fick kontakt med Nils-Gunnar "Nille"
Karlsson. Han ville, som entreprenör, börja jobba med ny skogsvårdsteknik
och vi etablerade ett samarbete.
Entreprenören köpte en nyutvecklad skogsmaskin, en Vimek Biocombi, en 180
centimeter bred kombinerad skördare och skotare med en lastkapacitet på tre
ton eller ungefär sex kubikmeter. Den väger tre ton och är utrustad med ett
klippaggregat som klarar stammar upp till 16 centimeter.
- Den kräver så liten plats att den ur skogsbiologisk mening inte efterlämnar
några egentliga stickvägsgator, vilket är viktigt när avståndet mellan dem
är tio meter, mätt från mitt till mitt, förklarar Nils-Gunnar Karlsson och
tillägger att maskinens format gör den enkel att flytta mellan olika
skiften.
- Nu jobbar vi med att förfina logistiken, att anpassa både utrustningen och
tekniken, och med att hitta de rätta bestånden, som vi vill kalla
russinbestånd. Vi tjänar några procent här och några procent där, men
fortfarande återstår det några procent innan vi är nöjda. Men det här är
riktigt spännande, tycker Anders Agge, som betonar att det här inte innebär
att man ska strunta i att röja ungskog, utan att det är en metod för att
hantera befintliga problem.
Agge om kvalitet:
För Anders Agge är kvalitet liktydigt med den skog eller det virke som
skogsägaren, marknaden och samhället efterfrågar någon gång långt in i
framtiden.
- Kvalitet innebär att skogsägaren har möjlighet att välja när han vill
avverka - exempelvis när konjunkturen och priset är rätt, när rågrannen ska
avverka eller när kylskåpet eller bilen gått sönder - och att han har
valfrihet att såga virket, koka det till massa, använda det som biobränsle
eller kanske låta skogen stå kvar och istället sälja jaktkort.
- Oskötta skogar håller inte den breda kvaliteten eftersom eftersatt
skogsskötsel oftast leder till klenare dimensioner och att man förlorar
sågmöjligheten. Men sköter vi skogen rätt finns det inget motsatsförhållande
mellan kvalitet och volym, samtidigt som rationell skogsskötsel ger ekonomi
för ökad naturvård, anser Anders Agge.
Fakta om Anders Agge:
Ålder: 47 år.
Familj: Två barn.
Bostadsort: Siljansnäs.
Yrke: Sedan 2003 virkesköpare vid Siljan Skog AB. Arbetade dessförinnan
under 16 år vid Skogsstyrelsen.
Fritidsintressen: Fiske, snickeriarbete och skidåkning. Under ett antal
år placerade han sig bland de 30 främsta i Vasaloppet och bäst lyckades han
1988, då han kom på 16:e plats. Har dessutom en lagseger i Vasaloppet (för
IFK Mora och tillsammans med Lars Frykberg och Heimo Martilla).
Fakta Röjningsberget:
- Enligt Skogsvårdsstyrelsen behöver i stora drag 300 000 hektar ungskog röjas
- varje år.
- Men den areal som faktiskt röjs uppgår "bara" till ungefär
200 000 hektar.
- Det innebär att röjningsberget, den totala arealen oröjd ungskog, årligen
ökar med 100 000 hektar.
- Till det kommer att stora delar av de röjda ungskogarna röjs för svagt,
vilket innebär att antalet kvarlämnade stammar ökar, liksom antalet
lövträdsstammar. Det kan innebära att tillväxten hämmas, att det krävs
fler röjningar och att förstagallringen måste tidigareläggas med ett
sämre ekonomiskt utfall som konsekvens.
Läsarnas kommentarer (1):
|
Visa på Facebook:  |
Skriv ut: 
|
|
|
Debattrådar stängs automatiskt efter en vecka.