Sedan valet i september 2010 har det i samtliga kommunfullmäktige i Dalarna skett totalt 76 avhopp. Flest avhopp har Socialdemokraterna med totalt 20 under perioden. Tvåa ligger Sverigedemokraterna med 17 avhopp och trea Centerpartiet med 10 avhopp.

I förhållande till partiets storlek är det dock Sverigedemokraterna som toppar listan. På sina 26 mandat i Dalarna har man under perioden haft 17 avhopp; en "avhoppningsgrad" på drygt 65 procent.

– Till stor del beror detta på att många inte var Sverigedemokrater. I flera fall hade någon på pin kiv satt upp deras namn på en valsedel. Bara för att vara taskig. Andra kunde vi helt enkelt inte ha kvar i partiet, eftersom de stod för något som inte var vår politik. En annan stor grupp var de som ville, men inte orkade fortsätta på grund av den fokusering de fick. De orkade inte ta kritiken eller det sociala stigmat, vilket är förståeligt. Några har också helt enkelt flyttat till annan ort för jobb eller studier, säger Marie Edenhager, ordförande för SD i Dalarna.

Framför allt var avhoppen många de första månaderna efter valet 2010.

– Det har varit en process. Vi är ett förhållandevis nytt parti. Då inträffar sådant här. Det var lika för miljöpartiet på 1980-talet. Nu har det stabiliserat sig. Mycket beror det på att vi blev ett riksdagsparti, säger hon.

Sett till det senaste året är andelen avhopp inte större från SD än avhoppen från övriga partier.

–Mycket av våra problem ligger bakom oss. Vi ser det faktiskt som positivt att vi haft dessa avhopp, eftersom det lett fram till en situation där vi som parti respekteras mer. Vi mår mycket bättre som organisation. Det är numera lättare att komma ut som Sverigedemokrat. Det i sin tur har lett fram till att vi fått fler medlemmar sedan valet, säger Marie Edenhager.

Siffrorna visar tydligt att det är Dalarnas minsta partier som drabbats av flest avhopp. Ett tydligt undantag är Vänstern, som trots att det hör till ett mindre parti (35 mandat) inte haft några avhopp alls på kommunnivå.

Distriktsordförande Daniel Riazat säger att det beror på att de är bra på att fördela arbetsbelastningen.

– De som sitter i fullmäktige ska inte känna att de behöver dra i alla trådar. Om vi tar till exempel Falun har vi fördelat våra förtroendeuppdrag på många personer så att arbetsbelastningen minskar.

Det tänket hade Daniel Riazat när han lämnade sin plats i landstingsfullmäktige, eftersom han även blev invald i kommunfullmäktige i Falun.

– Jag tänkte att jag inte ville ha bägge platserna, det är bättre att låta någon annan ta landstinget, så att man har två personer på två poster i stället för en.

Vänsterpartisten Kicki Stoor blev invald i kommunfullmäktige i Falun för första gången i förra valet. Hon har bilden av att man kan klara sig från avhopp om de folkvalda känner säkerhet bland sina partikollegor och i ideologin.

– Utifrån mig själv tror jag att det handlar om att det finns en ideologisk trygghet. Jag känner mig väl förankrad i mitt parti. Vänstern i Falun har möte en gång i veckan då vi pratar kommunpolitik. Det är riktat till de invalda kommunpolitikerna, men öppet för alla medlemmar.

Att bolla de kommunala frågorna med partikamraterna gör att hon vet att hon har Vänstern bakom sig.

– När jag talar i fullmäktige vill jag kunna säga "vi" och då är det självklart att ha kontakt med de andra i den kommunpolitiska gruppen. Det gör att jag känner att när jag gör saker har jag stöd för det. Det finns alltid ett forum att gå tillbaka till. Jag är trygg i det – och är man trygg stannar man kvar.