"Kan jag springa tolv minuter, så klarar jag också tretton"
Mycket handlar om tidiga tillkortakommanden och vedermödorna som frilansande skådespelerska när Martina Haag berättar om åren innan genombrottet som författare.
Men hon beskriver också känslan när hennes första texter publiceras och det fantastiska i att bli och vara mamma.
Relaterat
Fotograf: Mikael Hellsten
Omkring 120 personer hade kommit till Teknikdalen för att lyssna till författaren Martina Haag.Fotograf: Mikael Hellsten
Fotograf: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX
Fakta
Martina Haag
Martina Haag, född 1964 på Lidingö, är skådespelare, krönikör och författare. Hon är gift med programledaren Erik Haag, och paret har fyra barn
Martina Haag gick på Calle Flygare Teaterskola. Hon scendebuterade som sjuåring på Sagateatern, i rollen som banan.
1995 hade hon en roll i filmen Älskar, älskar inte. Sedan dess har hon deltagit i bio- och tv-produktioner som Percy tårar, Adam & Eva, Heja Björn samt Underbar och älskad av alla. Den senare är en film efter Martina Haags egen roman från 2005. Filmen, med Martina Haag i huvudrollen, hade premiär i augusti 2007. Den kritikerrosades och blev en stor publiksuccé.
Haag debuterade som skribent vid 39 års ålder] och har sedan dess synts med återkommande krönikor i bland andra Elle, Aftonbladet och Mama. 2004 publicerades hennes första krönikesamling, Hemma hos Martina, och debutromanen Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra) gavs ut året därpå.
Nu är hon aktuell med en ny bok, Heja, Heja!
Det gjorde hon på tisdagen i Teknikdalen när Kvits, Kvinnors företagande inom ITS, arrangerade en inspirationsdag, och en mer inspirerad och inspirerande föreläsare får man leta efter.
I dagarna kommer hennes senaste bok Heja, Heja! ut, en peppande löparbok för folk som tänker att de är för gamla, tjocka, trötta och/eller ointresserade av att börja springa, och i går berättade hon uttrycksfullt om hur hon själv kom i gång efter år av stillasittande.
Under hela föreläsningen använde hon sina skådespelartalanger för att levandegöra det hon berättade om, till exempel om den dagen när hon bestämde sig för att börja springa,
– Efter fyra graviditeter, då jag passerade 100-kilostrecken vid tre av dem och 98 kilo vid den fjärde, så tänkte jag att jag måste gör någonting åt vikten, men att det måste vara kul, sade hon och visade hur det såg ut när hon tog sina första inte allt för graciösa springsteg.
Hon beskrev sig själv som allt annat än en löparkropp.
– Men jag stack ut och jag sprang i tolv minuter, sedan var det inte kul längre, så då gick jag hem, sade Martina Haag och fortsatte:
– Nästa dag tänkte jag att om jag kan springa i tolv minuter så borde jag kunna tretton, och så höll jag på på det viset, och i höstas så sprang jag Venedig Marathon.
Martina Haag tror att alla kan börja springa.
– Bara man tycker att det är roligt, peppar sig själv och inte tar för stora kliv. Man måste inte springa en mil på en gång, sade hon och berättade att det hände att hon tog i för mycket i början, så mycket att det brände i kroppen.
– Men då tänkte att jag är ju inte jagad av någon, vad håller jag på med? Nej, det ska kännas kul att springa. Man springer ju för att bygga upp sig, inte bryta ner sig, sade hon
Martina Haag berättade vidare om sina funderingar under den ganska fattiga uppväxttiden på Lidingö, en av de rikare Stockholmskommunerna, hur den har präglat henne och konstaterade att det är viktigt att inte glömma varifrån man kommer, och om mänskliga fasader tycker hon inte.
– Nej, det är sprickorna som är de intressanta, och det är dagarna som inte är så enkla som formar ens personlighet. När man har tagit sig igenom en kris så har man utvecklats lite. Det händer någonting med en när man har tagit sig igenom en motgång, sade hon och konstaterade hur viktigt det är att inte sitta och vänta om man vill komma någonstans i livet.
– Alla måste kratta sin egen gång, exakt hur man ska göra det vet man kanske inte alltid, men det är viktigt att försöka formulera för sig själv vad man vill, och att man också gör det högljutt, sade Martina Haag och fortsatte:
– För gör du det, och det är inte flum, så är det mycket större chans att det du önskar blir verklighet. Ut med språket, bort med fasaden, säg vad du vill, sade hon.





























