Tills nyligen var tidigare TV4-profilen Lasse Bengtsson Svenska Afghanistankommittés samordnare i Afghanistan. Nu tar en annan före detta teveprofil över som ansiktet utåt - Anders Rosén från Rättvik.

– Naturligtvis funderade jag igenom saken noga tillsammans med familjen innan jag sökte tjänsten. Uppdraget är inte helt riskfritt. Samtidigt tror jag på ödet, det som händer det händer. Jag tog jobbet för att jag handgripligen vill göra en skillnad för dem som behöver hjälp. Och visst finns det ett litet frö av äventyrslusta någonstans också. Det ska bli oerhört spännande att gå in på djupet i en annan kultur, säger han.

SAK bildades i början av 1980-talet, mitt under Sovjets ockupation av landet. SAK är i dag efter drygt 30 år på plats den hjälporganisation som verkat oavbrutet i Afghanistan. Verksamheten fungerade även under Talibanväldet.

Organisationen bedriver i dag hjälpverksamhet i 17 av landets 34 provinser. Idén är att hjälpa den enskilde bybon med lokala och närvarande resurser - inte minst inriktat mot kvinnor och barn.

SAK har under åren blivit något av motsvarigheten till landstinget i Afghanistan. SAK ansvarar helt för hälso- och sjukvården i fyra provinser - på uppdrag av Afghanska regeringen. De driver också hundratals skolor i nord-östra hälften av landet, samt lärarutbildningar vid andra skolor.

– Förtroendet för SAK i Afghanistan är stort, från alla håll. För den vanlige afghanen är SAK mer känt än Sverige, skulle jag vilja påstå. Vi ses inte alls som en del av någon västerländsk ockupationsmakt. Precis som det är. Vi jobbar enbart för byar och byarnas invånare. Vi har till och med talibaner som låter sina flickor gå i våra skolor. Trots att de ofta är emot undervisning av flickor. Så stort förtroende har vi, säger Anders Rosén.

Verksamheten står på fyra ben - utbildning, hälso- och sjukvård, rehabilitering och ren landsbygdsutveckling.

– Det kan konkret handla om att hjälpa de som skadats av kriget med fungerande benproteser - vi har egna verkstäder som tillverkar handikapphjälpmedel. Hälso- och sjukvård är också något vi prioriterar. Vi har exempelvis utbildat 200 barnmorskor, som återvänt till sina respektive byar och nu i praktiken är den enda sjukvård som byn har. Vi borrar också brunnar och försöker på annat sätt utveckla infrastrukturen i byar och regioner. Vi hjälper landets invånare att stå på egna ben. Så kallad hjälp till självhjälp, säger Rosén.

I Afghanistan har organisationen hela 6 000 anställda, i princip alla är afghaner. Endast 15 anställda vid huvudkontoret i Kabul är västerlänningar, varav fem är svenskar. Verksamheten finansieras främst via svenska SIDA - som finansierar 75 procent av årsbudgeten på 200 miljoner. I övrigt bidrar medlemmar i Sverige, EU och Världsbanken med finansieringen i övrigt.

– Vår medvetna strategi är att uppträda som en del av samhället. Att vara lokala och verkligen i praktiken en del av folket. Vi undviker medvetet att kopplas samman med Nato och Isaf-styrkorna. Vi går aldrig beväpnade eller med skyddsutrustning. Inte ens våra vakter har vapen. Vi har aldrig tagit ställning i de konflikter som varit sedan vi kom hit. Allt detta vet alla i Afghanistan - och de respekterar oss för det. Denna vår inställning är samtidigt vårt bästa skydd och säkerhet, säger Rosén.

Anders Rosén är fullt medveten om att uppdraget inte är ofarligt. Han kommer huvudsakligen tjänstgöra bakom murarna i huvudkontorskomplexet i Afghanistans huvudstad Kabul.

– Västerlänningar uppfattas helt klart av vissa som legitima mål. Visst har jag tänkt mycket på det här. Samtidigt känner SAK till riskerna och har ett otroligt högt säkerhetstänkande. Varje gång vi gör en enskild satsning har vi gått igenom säkerheten in i minsta detalj. Från att all utrustning är hel och fungerande till hur vi ska agera om vi blir attackerade eller kidnappade, säger han.

Problem uppstår ibland.

– De gånger någon ur vår personal kidnappats har det oftast berott på att de inte förstått att det är vi. När vi väl har pratat och förhandlat med den som bestämmer i det aktuella området brukar det lösa sig på några timmar - upp till tre dagar som längst. Det handlar ibland bara om att talibanernas skuggregering vill visa att de bestämmer i ett område - inte att de har något emot oss, säger Rosén.

Anders Rosén har stor resvana, han har som SVT-reporter besökt ett 60-tal länder. Han har också erfarenhet av internationellt hjälparbete. På 1980-talet var han press- och informationsofficer för den svenska fredsbevarande FN-styrkan på Cypern.

– Det är en gammal dröm som går i uppfyllelse att jag nu får komma ut i några år för att jobba med bistånd. För mig handlar det om att göra en konkret skillnad för andra. Riskerna finns där med detta uppdrag, men så långt det går är den yttre och inre säkerheten så bra den bara kan bli. Men det är klart, om man är på fel ställe vid fel tidpunkt så kan det gå galet. Det finns risker här hemma också, säger Anders Rosén.