Bengt Haag, som arbetar på avdelningen för processnära IT på SSAB, brukar visa ölexperimentet som ett exempel i ämnet transportfenomen när han undervisar på Högskolan Dalarna i Borlänge.

Det är med andra ord möjligt att kyla en öl på ett par sekunder, men det kräver vissa förberedelser. Experimentet tillhör inte bara de mer spektakulära i lektionssalen, det är också ett användbart partytrick.

Bengt Haag berättar hur det går till:

– Placera en flaska i frysen. Det är viktigt att den står upp och inte nuddar något annat. Låt den stå orörd i frysen i cirka tre timmar. Tiden varierar med storleken på flaskan, temperatur i frysen och alkoholhalten i ölet. Ta nu försiktigt ut flaskan ur frysen. Försäkra dig om att ölet fortfarande är flytande genom att sakta luta flaskan fram och tillbaka, säger han och fortsätter:

– Knacka nu flaskans botten ganska bestämt mot en hård yta. Nu ser man att ölet fryser direkt. Att knacka flaskan är inte alltid nödvändigt, det kan räcka med att öppna den så att kolsyra brusar ut om det är en läsk. Det här experimentet fungerar också lika bra med en flaska vatten.

Och här är förklaringen:

– Alla har vi hört varningar om underkylt regn på väderleksrapporten. Då vet man att man bör ta det försiktigt om man är ute i trafiken eftersom det troligtvis kommer att bli ordentligt halt. De flesta tror kanske att underkylt regn betyder att det kommer regna på en kall vägbana som fryser. Så behöver det dock inte alltid vara, säger Bengt Haag och fortsätter:

– För att iskristaller ska kunna bildas behövs det en kärnbildningspunkt. Regndroppar består av destillerat vatten som är rent och saknar därför sådana startkärnor, såvida de inte träffar på små föroreningspartiklar på vägen ner mot marken.

– När man väl fått kärnbildning kan fler och fler molekyler klumpa ihop sig med varandra och göra att en kristallstruktur byggs upp kring dessa. Efter en kort stund har frysning skett. Underkylt regn bildas om det kalla luftlagret närmast marken har en temperatur under noll grader och om det övre varma luftlagret är tillräckligt tunt.

Men vad har halt väglag att göra med öl?

– Jo det är samma principer som verkar, oavsett om det gäller regndroppar eller ölflaskor. Startkärnorna kan alltså bildas utan inblandning av ett annat ämne, ifall de barriärer som hindrar isbildningen störs, till exempel genom skakning, säger Bengt.

Han berättar att kärnbildningsfenomenet även fungerar åt motsatt håll. Om man till exempel värmer destillerat vatten över dess kokpunkt 115 grader i en mikrovågsugn och sedan tillföra någon slags förorening, exempelvis en sked eller lite socker, så blir resultatet en häftig kokning.

Men det är ingenting som han tycker att någon ska testa eftersom det är lätt att bränna sig.

Bengt Haag brukar göra ett annat transportfenomenexperiment som också har med livsmedel att göra, men till skillnad mot kyla i ölexperimentet handlar det då om värme och ägg.

Visste du att vatten kokar redan vid 70 grader när man är på toppen av världens högsta berg, Mount Everest? Det beror på att lufttrycket är så lågt, och som gör det möjligt för bergsbestigare att koka ägg där, vilket också har hänt.

Konsistens blir inte densamma som den vanligtvis blir när man kokar ägg och smaken blir lite annorlunda.

Det går att simulera förhållandena på Mount Everest om man vill koka ägg på samma sätt som där och Bengt Haag visar hur det går till.

Han fyller en flaska med ganska mycket varmt vatten och använder en vinpump för att skapa vacuum. Han behöver inte pumpa många gånger förrän vattnet börjar bubbla, och han lyckas alltså få vattnet att koka redan vid rumstemperatur.

Det är ju svårt att få ner ett ägg i flaskan, så det kan han inte visa, men principen används även för större kokkärl.

– Jag vet att det bland annat finns en restaurang i London som kokar ägg och även annan mat på det här sättet. Ägg som kokas vid 70 grader smakar lite grann som ostron, gulan blir fast medan vitan blir lös, säger Bengt.

I nästa avsnitt ska han visa att det är möjligt att göra glass i en plastpåse och i ugnen.