Dalarna missar 220 miljoner - varje år
220 miljoner extra. Det skulle det nya skatteutjämningssystemet ge sjukvården i Dalarna.
– Det är bedrövligt att regeringen försenat förslaget till riksdagen, säger Ingalill Persson (S).
Relaterat
Fakta
Fakta
Skatteutjämningssystemets idé är att medborgarna i hela landet ska kunna förvänta sig en likvärdig samhällsservice - oberoende av kommunens skattekraft, åldersstruktur eller geografiska storlek.Systemet utgår från ett flertal variabler i ett snårigt system. Bland annat ingår variabler för inkomstnivå, sysselsättningsgrad och hälsostatus i de enskilda kommunerna.Systemet infördes 1966 - och har förändrats ett flertal gånger under åren.Systemet omfördelar årligen drygt 21 miljarder kronor mellan landets kommuner och landsting.
Artikelserie
- LÄS OCKSÅ:
- Berg utesluter inte ett moderat-ja 2012-02-22
Den politiska ledningen för landstinget rasar mot regeringen. Landstinget hävdar att sjukvården i länet förlorat ungefär 220 miljoner kronor per år - sedan 2007 - med det nuvarande skatteutjämningssystemet. Det nya systemet skulle rätta till en orättvisa.
– En enig parlamentarisk kommitté kom i april i fjol fram till att ett nytt system är mer rättvist. Detta gjordes på uppdrag av regeringen. Nu vill krafter inom regeringen bara förhala. Det är alldeles bedrövligt, säger landstingsstyrelsens ordförande Ingalill Persson (S).
Enligt socialdemokraterna har systemet i flera år missgynnat de landsting som endast redovisat vad patienter sökt vård och hjälp för. De landsting som lagt till kompletterande diagnoser har fått mer pengar från skatteutjämningssystemet.
– Vi i Dalarna har fått 220 miljoner för litet, vi är förlorare med detta system. Det nya skatteutjämningssystemet skulle bland annat rätta till denna orättvisa. Vi är nu mycket besvikna att regeringen inte planerar att lägga fram det nya förslaget till riksdagen. Så som det var tänkt för att det ska kunna införas till årsskiftet 2012-2013, säger Ingalill Persson.
Pengarna skulle avsevärt förbättra landstingets pressade underskott. Inte minst med tanke på att det ackumulerade underskottet för landstinget i dag är drygt 800 miljoner kronor. Ett tufft sparprogram har sjösatts för att nå balans inom tre år.
– Det vi inte fått i skatteutjämningssystemet de senaste åren motsvarar de underskott vi har dragits med. Om detta rättas till förbättras vår situation avsevärt, säger hon.
Landstingsledningen hoppas att det nya systemet införs som den parlamentariska kommittén planerat.
– För landstinget Dalarna skulle det betyda en högre kvalitet på vården, bättre rekrytering och högre löner för de anställda. Vi kommer i så fall även satsa mer på förebyggande åtgärder för att stärka dalfolkets hälsa, säger Ingalill Persson.
En enig parlamentarisk kommitté över alla partigränser står bakom uppgörelsen. Det enda som saknas är att regeringen lägger en proposition i ärendet inför riksdagen.
– Alla vill detta, men inte moderaterna. Det måste nu till ett politiskt tryck på regeringen från länets alla politiker. Våra politiker på Dalabänken har en nyckelroll. De måste försöka påverka, för Dalarnas skull. Jag vet redan att vårt parti kommer ta upp frågan i riksdagen inom kort. Man ska också komma ihåg att regeringen inte har egen majoritet i riksdagen, säger Ingalill Persson (S).
Senaste kommentarerna:
Skrivet 22 feb 2012 19:11 NJ (Ej registrerad)
Vi minns nog alla hur det gick senast när det skulle skattejämkas. Helt plötsligt gick borgerliga landsting hur mycket back som helst. Girighet varar ju längst, men är man borgare är det ju okej.
Skrivet 22 feb 2012 13:42 K Kula (Ej registrerad)
Räcker det inte med landstingets egna pengar? Måste de leka upp pengarna för resten av landet också?
Om ett landsting drivs med underskott år efter år, så är nog inte problemet att andra delar av landet bidrar för lite. Det är att man gör slut på pengar man inte har.
Skrivet 22 feb 2012 10:35 Jan-Erik Gasslander, Fp Hedemora Socialliberal (Ej registrerad)
Det vore nog bättre för Dalarna om vi kunde jämna ut mellan kommunerna - o spara pengar på administrationen av Landstinget.
Min bedömning är att det går att eliminera ca 300 tjänster inom administrationen om Landstinget bestämmer sej för att koncentrera sej på kärnverksamheten.
Dessutom finns ett organ med en ytterst tvivelaktig funktion som saknar all legitimitet men där Nilsson o Ahlgren kokar in soppa - här finns 100 tjänster till att ta av
Skrivet 22 feb 2012 09:57 Mattias (Ej registrerad)
"De landsting som lagt till kompletterande diagnoser har fått mer pengar från skatteutjämningssystemet."
Hade det inte varit värt den extra tid det skulle ha tagit att lägga till kompletterande diagnoser för att få några hundra miljoner extra?
Skrivet 22 feb 2012 09:16 HH (Ej registrerad)
Vad menar landstingsrådet med att mer skatteutjämning ger mer rättvisa?
Undrar om de regioner som ska betala Dalarna också tycker det är orättvist?
Anledningen till att regeringen tvekar är att kommitténs alla ledamöter kommer från delar av riket som gynnas av det nya systemet, och där ngn annan ska betala.
Landstingsrådets rättvisa är att ngn annan betalar.
HH