Länsstyrelsen har inventerat vad som finns kvar i bottensedimenten efter århundraden av gruvdrift och ett århundrade av industrialism.

Naturen läker alla sår heter det, men då måste den oftast ha hjälp på traven. Det syns i sjön Runn i Falun och sjön Saxen i Ludvika där sjöarna i dag inte längre finns med blad de farligaste sjöarna efter efterbehandlingarna av gruvavfallet.

Det är ett skrämmande facit som finns kvar i bottnarna från de 307 provtagningsstationer i 77 sjöar och tjärnar som undersökts med data från perioden 1970 – 2010.

Länsstyrelsen använder sig av Naturvårdsverkets MIFO-modell för att riskklassa olika områdens farlighet för hälsa och miljö:

Klass 1 - mycket hög risk,

Klass 2 - hög risk och

Klass 3 - måttlig risk.

Syftet med projektet är att ge ett underlag för att prioritera de mest angelägna objekten för efterbehandling.

18 av 77 sjöar och tjärnar visade ”stor” eller ”mycket stor” påverkan.

I Falun är det gruvan, pappersbruket i Grycksbo, AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Hinsens sågverk och Tidstrands Yllefabrik som spökar på bottnarna och är de punktkällor som undersökts.

I Ludvika Aseas jonventiltillverkning och Saxbergsgruvan.

I Smedjebacken Ovako. I Leksand Leksands sågverk, i Hedemora Turbo Sulfitfabrik, Erasteel Kloster Vikmanshyttan, Långshyttans stålverk, Garpenbergsgruvan och i Avesta Fors kartongbruk.

I Falun har en rad olika verksamheter bedrivits runt Runn och uppströms runt vattendragen. Men vid den samlade riskbedömningen har sediment i Runn tilldelats riskklass 3, det vill säga måttlig risk för människors hälsa och miljön så saneringen av gruvavfallet har bidragit. Grycken och Tiskens är problemsjöarna i Falun numera.

I Ludvika var sjön Saxen kraftigt påverkad av Saxbergsgruvan. Men den omfattande saneringen och täckningen av sandmagasinet gör att sjön nu placeras i riskklass 3 - måttlig risk.

I Ludvika bedrev Asea jonventiltillverkning 1927-1972 och det ledde till omfattande kvicksilverutsläpp till Marnästjärn och när reningsverket byggdes så gick föroreningarna ut i Grålången. Kvicksilver finns fortfarande på djupet i Gårlångens sediment men sedimenten har blivit så djupa att Gårlången har fått klass 3 i den nya bedömningen. Marnästjärnen har inte haft samma tur utan ligger kvar som en av de tre värst förorenade sjöarna i Dalarna.

Sediment i två sjöar i Smedjebacken, Staren och Plogen, ingår i objekt som är knutna till Stollbergsgruvans planerade sanering och som finns i högsta riskklass.

Länsstyrelsen har i fjol till Naturvårdsverket rapporterat att Dalarna har bara har ett område som bedöms utgöra en akut risk, Stollbergsområdet i Smedjebackens kommun. SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, är huvudman för saneringsprojektet som hoppas på att få starta 2012 eller under 2013.