Det här kan du som anhörig göra
Att ana eller veta att någon man känner utsätts för våld skapar ofta frustration. Man vill hjälpa, men vad kan du som anhörig eller vän göra?
Relaterat
Artikelserie
- Mer om kvinnovåldet:
- Lite stryk får man tåla 2011-12-27
- Det handlar om att överleva 2011-12-26
- Stora skillnader i antalet kvinnovåldsanmälningar 2011-12-27
- Hon anmälde sin man - blev utfryst av byn 2011-12-27
- Hit kan du vända dig 2011-12-27
- "Vägen tillbaka är mycket svår" 2011-12-28
- Svårt att få misshandlande män att sluta slå 2011-12-28
- Vem är hon? 2011-12-28
- Vem är han? 2011-12-28
- Kanonkille eller kvinnomisshandlare? 2011-12-29
- Har du en kollega som... 2011-12-29
- Drömprinsen blev nästan hennes död 2011-12-31
- Därför jagade han sambon med kniv 2012-01-02
- Ger stöd till ökad självkänsla 2012-01-02
- Mer fokus på männen som slår 2012-01-02
- Chatt om våld mot kvinnor 2012-01-02
- Dalapolisen bäst i landet på kvinnovåldsbrott 2012-01-03
- Tjejer - kasta rosorna! 2012-01-03
Lyssna och ifrågasätt inte det kvinnan berättar för dig. Den som utsätts känner ofta skuld och skam. Sådana känslor förstärks om du ifrågasätter hennes handlande eller har attityden "Vad var det jag sa?".
Var tydlig med att du inte överger henne även om hon väljer att fortsätta relationen med den som gör henne illa. Låt henne veta att om hon behöver hjälp kommer du att finnas där.
Bryt isoleringen. Fortsätt att räkna med henne och ta kontakt även om hon drar sig undan (till exempel aldrig kan komma när du bjuder eller föreslår aktiviteter, eller är avvisande när du hör av dig).
Du som är anhörig eller vän är också välkommen att ringa Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. De som svarar har erfarenhet av att ge stöd till våldutsatta kvinnor och deras närstående.
Källa: Kvinnofridslinjen
Senaste kommentarerna:
Skrivet 30 dec 2011 20:23 ... (Ej registrerad)
När jag levde i min relation så dolde jag allt...
Allt var bra, jag sa att vi pratade om allt! "Förhållandet var kanon" Men bakom väggarna var det annat...
Det blir en hemlighet, en skam. Man skäms för att man inte kan stå emot, man skäms för sin person att den blivit trasig. Att någon har kunnat trycka ner en så långt.
Att ständig tassa på tå, kolla av läget, ta skit som egentligen inte finns. Att föröka tänka 5 steg före hela tiden. Om någon kom och misstänkte nått blev jag livrädd. Det fick inte komma ut! Då fick jag mer skit osv. Allt var mitt fel.
Man blir isolerad, alla i som man håller nära måste man stöta bort. Alla är det fel på...