Under de senaste fem åren har ett hundratal fall av grov kvinnofridskränkning anmälts per kommun i Falun och Borlänge. Under 2009 anmäldes allra flest fall per 100 000 innevånare i de två kommunerna, 34 respektive 47.

Men det finns stora regionala skillnader i länet.

I norra delen av Dalarna, i Älvdalens kommun, anmäldes bara tre fall under samma femårsperiod. Räknat per år och 100 000 innevånare, är det bara de två sista åren som några fall av grov kvinnofridskränkning över huvud taget anmälts.

Forskarna anser inte att statistiken ska tolkas som att män i norra Dalarna i mindre utsträckning slår kvinnor.

Däremot har man en tes om att kvinnor som lever i glesbygd är mindre benägna att anmäla att de utsatts för våld i sin relation.

– När det gäller den här typen av brott är mörkertalet per automatik högt. Det är svårt att anmäla en person som står en nära, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Och för en kvinna i en glesbygd, där alla känner alla, kan steget vara ännu längre.

Den forskning som har gjorts om våld i nära relationer visar att strukturen på fallen ser olika ut. I större städer handlar det oftare om kortare förhållanden och våld som är nöjesrelaterat, medan det på landsbygden i större utsträckning handlar om långvariga förhållanden och mer systematiskt våld.

– Jag tror att man på mindre orter är mer benägen att lösa den här typen av problem själva. Man blandar inte gärna in myndigheter, säger Jerzy Sarnecki.

Enligt professorn är det heller inte otänkbart att kvinnor i glesbygden i större utsträckning finner sig i att bli utsatta för våld. Att man har inställningen att "lite stryk får man tåla".

I det tror forskarna att det sociala arvet har stor inverkan.

Att det finns en acceptans hos såväl män som kvinnor för den typen av beteende.

– Det kan vara så att man tänker att mormor och mamma blev slagna när deras män blev fulla och nu är det jag som har det så.

Jerzy Sarnecki pekar också på att det i glesbygden kan vara så att man har en sämre tilltro till polis och andra myndigheter.

– Sen kan det faktiskt vara så att man i glesbygden har tillgång till andra resurser. Man har brorsan i närheten och ringer hellre honom än polisen, om man nu ringer någon alls.

Det är elva år sedan fridskränkning och kvinnofridskränkning lades till i brottsbalken.

Det var ett sätt för staten att markera att man tog ansvar för kvinnofrid, att belysa att våld mot kvinnor kunde vara av systematisk karaktär och att systematiken också skulle straffas.

Vilken effekt tillägget i lagen fått är dock oklart.

– Så vitt jag känner till har ingen vetenskaplig utvärdering av detta gjorts och därför kan jag heller inte svara på vad tillägget i lagen haft för effekt, säger Jerzy Sarnecki.

Klart står dock, orelaterat till lagen, att anmälningarna om den här typen av brott ökar och att acceptansen för mäns våld mot kvinnor generellt minskar.

Fler anmäler och därmed minskar mörkertalet.

Men det är inte genomgående.

– Det är nog så att kvinnor i större städer är mer benägna att anmäla jämfört med kvinnor på mindre orter, säger professor Jerzy Sarnecki.