Svenska kyrkan: Asylsökande barn far illa
Relaterat
Artikelbilder
Kent och Anita Daniels bland några av kalvarna på gården i Hansjö. Foto: Jan Norberg
Artikelserie
Tidigare i år uppmanade Svenska kyrkan sina medarbetare att skicka in berättalser om hur de tycker att den svenska asyl- och flyktingpolitiken fungerar. Det visade sig att det lyser förtvivlan genom de berättelser som kyrkornas medarbetare skickat in. Här är ett exempel:
”Här finns två helt sängliggande apatiska barn och ett tredje full av sorg över sina förlorade bröder med risk att hamna i deras belägenhet.” ”Mamman dömdes till utvisning på livstid sedan hon tänt eld på sig själv. Men hennes man och barnen fick permanent uppehållstillstånd. Hur kan det få vara så?”
Rapporten bygger på kyrkornas egna erfarenheter av kontakter med flyktingfamiljer runt om i Sverige.
Den tar upp viktiga områden där kyrkorna anser att det finns brister:
- Det finns en bristande humanitär hänsyn i samhället, särskilt när det gäller barn.
- Bedömningen av situationen i olika länder håller inte tillräckligt hög kvalitet.
- Människor som flyr urskillningslöst våld sällan får skydd.
- Bristande kulturell kompetens.
- Bristande förståelse om religion som asylskäl.
Det finns en lagparagraf idag om ”medicinska verkställighetshinder” för att utvisa svårt sjuka människor. Men den används ytterst sällan, visar rapporten.
I rapporten berättas också om en gränspolis vid Jönköpingspolisen som fick frågan om hur man skulle gå till väga för att frakta iväg en svårt psykiskt sjuk, näst intill apatisk mamma och hennes 13-åriga dotter som inte varit ur sin säng på nästan två år. ”De ligger ju där de ligger, sa han”.
I mars 2006 kom en ny migrationslagstiftning. Många hoppades att den skulle göra flyktingpolitiken humanare – men kyrkans medarbetare tycker generellt sett att den inte har blivit det.
