En ökande efterfrågan på bioenergi i form av skogsbränsle - främst grenar och toppar - samt ett stort personligt skogsvårdsintresse gjorde att Anders Agge började intressera sig för konfliktbestånden.

- Arealerna är stora och som anställd vid ett skogligt fullserviceföretag vill jag kunna erbjuda skogsägarna kostnadseffektiv skogsvård även i dessa redan befintliga bestånd, säger Anders Agge, tidigare anställd vid Skogsstyrelsen och numera virkesköpare vid Siljan Skog AB.

Som skogsägare och utbildad skogstekniker är han väl medveten om riskerna med stora och tunga skogsmaskiner i unga skogar, men också om behovet av mer skogsbränsle.

- Därför blev jag mycket intresserad när jag fick kontakt med Nils-Gunnar "Nille" Karlsson. Han ville, som entreprenör, börja jobba med ny skogsvårdsteknik och vi etablerade ett samarbete.

Entreprenören köpte en nyutvecklad skogsmaskin, en Vimek Biocombi, en 180 centimeter bred kombinerad skördare och skotare med en lastkapacitet på tre ton eller ungefär sex kubikmeter. Den väger tre ton och är utrustad med ett klippaggregat som klarar stammar upp till 16 centimeter.

- Den kräver så liten plats att den ur skogsbiologisk mening inte efterlämnar några egentliga stickvägsgator, vilket är viktigt när avståndet mellan dem är tio meter, mätt från mitt till mitt, förklarar Nils-Gunnar Karlsson och tillägger att maskinens format gör den enkel att flytta mellan olika skiften.

- Nu jobbar vi med att förfina logistiken, att anpassa både utrustningen och tekniken, och med att hitta de rätta bestånden, som vi vill kalla russinbestånd. Vi tjänar några procent här och några procent där, men fortfarande återstår det några procent innan vi är nöjda. Men det här är riktigt spännande, tycker Anders Agge, som betonar att det här inte innebär att man ska strunta i att röja ungskog, utan att det är en metod för att hantera befintliga problem.

Agge om kvalitet:

För Anders Agge är kvalitet liktydigt med den skog eller det virke som skogsägaren, marknaden och samhället efterfrågar någon gång långt in i framtiden.

- Kvalitet innebär att skogsägaren har möjlighet att välja när han vill avverka - exempelvis när konjunkturen och priset är rätt, när rågrannen ska avverka eller när kylskåpet eller bilen gått sönder - och att han har valfrihet att såga virket, koka det till massa, använda det som biobränsle eller kanske låta skogen stå kvar och istället sälja jaktkort.

- Oskötta skogar håller inte den breda kvaliteten eftersom eftersatt skogsskötsel oftast leder till klenare dimensioner och att man förlorar sågmöjligheten. Men sköter vi skogen rätt finns det inget motsatsförhållande mellan kvalitet och volym, samtidigt som rationell skogsskötsel ger ekonomi för ökad naturvård, anser Anders Agge.

Fakta om Anders Agge:

Ålder: 47 år.

Familj: Två barn.

Bostadsort: Siljansnäs.

Yrke: Sedan 2003 virkesköpare vid Siljan Skog AB. Arbetade dessförinnan under 16 år vid Skogsstyrelsen.

Fritidsintressen: Fiske, snickeriarbete och skidåkning. Under ett antal år placerade han sig bland de 30 främsta i Vasaloppet och bäst lyckades han 1988, då han kom på 16:e plats. Har dessutom en lagseger i Vasaloppet (för IFK Mora och tillsammans med Lars Frykberg och Heimo Martilla).

Fakta Röjningsberget:

• Enligt Skogsvårdsstyrelsen behöver i stora drag 300 000 hektar ungskog röjas - varje år.
• Men den areal som faktiskt röjs uppgår "bara" till ungefär 200 000 hektar.
• Det innebär att röjningsberget, den totala arealen oröjd ungskog, årligen ökar med 100 000 hektar.
• Till det kommer att stora delar av de röjda ungskogarna röjs för svagt, vilket innebär att antalet kvarlämnade stammar ökar, liksom antalet lövträdsstammar. Det kan innebära att tillväxten hämmas, att det krävs fler röjningar och att förstagallringen måste tidigareläggas med ett sämre ekonomiskt utfall som konsekvens.