Bingon lever i Ludvika
Relaterat
Bingohallen i Ludvika har ett samarbete med bingohallarna i Umeå, Piteå, Nyköping och Mora. Man har gemensamma spel, och på så sätt är det fem olika städers spelare som spelar samtidigt. Det är, enligt Bob Östlund, en utveckling som man har varit tvungen att genomföra för att få ihop antalet spelare. Det är i Ludvika som man sköter alla utrop, och det kallas därför för Masterhall. I de övriga städernas bingohallar säljer de bara själva brickorna. Foto: Thomas Isaksson
Det går bra för bingohallen i Ludvika. I år räknar man med att omsätta sju miljoner konor. Till och med under en varm augustidag hade en handfull personer tagit sig till bingohallen. Foto: Thomas Isaksson
Det är Svensk Bingokonsult som driver stadens bingohall. Till skillnad från i många andra orter runt om i landet så lever bingon i Ludvika. Man räknar med att i år omsätta ungefär sju miljoner kronor.
Tidigare i veckan har det rapporterats om att ett stort antal bingohallar i Sverige har blivit tvungna att stänga igen.
Men i Ludvika går bingon bra. Ungefär 20 personer spelar i hallen varje dag. Bob Östlund säger att det vid första anblick inte verkar vara så många som spelar, men att den siffran tillammans med att Vegasmaskinerna är så populära gör att det hela fungerar så pass bra som det gör. Till och med under en varm augustidag finns en handfull personer spelare i bingohallen.
I december 2009 var man inne i en negativ trend. Det var då allt färre personer som besökte bingogallen i Ludvika. Trots att trenden nu pekar uppåt igen, går det ändå inte lika bra som det gjorde innan.
- Men vi känner inte av att vi skulle behöva stänga, säger Hans Lund, hallchef i Ludvika.
Att det går dåligt för branschen i stort är dock ingen hemlighet. Bob Östlund berättar att branschen omsatte cirka 1,9 miljarder kronor i början av 2000-talet, och att motsvarande siffra idag ligger på ungefär 900 miljoner kronor. Rökförbudet och att många väljer att spela på nätet tros vara förklaringen.
- Jag tycker att det är synd att många hellre sitter hemma och spelar via sin dator. Det är mer spännande att sitta i en hall och spela med andra personer. Antalet spelare har nog inte minskat men de har i stor utsträckning flyttat ut på nätet, säger Bob Östlund.
Samtliga bingohallar i landet skänker en del av omsättningen till föreningar. I Ludvika handlar det om 10 procent som går till föreningslivet i kommunen.
- Att folk väljer att spela på nätet istället för att besöka en bingohall får konsekvenser för föreningarna. I Gotland fick exempelvis en bingohall lägga ner, och det har resulterat i att man nu funderar på att även lägga ner föreningen för att man inte får det ekonomiska stöd som man fick tidigare, säger han.
För att bingohallarna ska kunna överleva i framtiden tror Bob Östlund att det krävs en utveckling.
- Min dröm är att man från hemmet ska kunna koppla upp sig till själva bingohallen via sin dator. Det vore fantastiskt om man kunde spela ett av bingohallens spel och samtidigt sitta hemma, säger han.
Fakta:
Fakta: Bingo till Sverige på 60-talet
I Sverige arrangerades det första organiserade bingospelet den 9 september 1961 av Gunnarstorps IF i nordvästra Skåne. Succén var omedelbar och i slutet av 60-talet spelades det bingo på cirka 500 platser runt om i landet. I början av 90-talet fick bingospelet ett uppsving tack vare att kontantvinster blev tillåtna. Bingohallarna ansöker om tillstånd hos länsstyrelsen som också bestämmer vilka föreningar som får vara förmånstagare. Varje år delar bingohallarna ut hundratals miljoner till föreningslivet. Högsta vinsten i en bingohall är ett basbelopp, drygt 42 000 kronor.
Källa: Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (Svebico). (TT)




























































