Albina Pashkevitch och Susanna Heldt Cassel vid akademin för industri och samhälle vid högskolan Dalarna i Borlänge forskar om turism och världsarvet Falu gruva och om LKAB-gruvan i Kiruna.

- Det ska bli spännande att se om Unesco stryker Falun som världsarv eller om det går att göra Falun till ett levande världsarv, säger de när tidningen träffar dem vid Falu gruva.

I sitt forskningsprojekt undersöker de hur den lokala och regionala utvecklingen påverkas av två helt olika produktionssystem, gruvbrytning och kulturturism.

Deras forskningsrapport ska vara klar 2011 och finansieras av statliga vetenskapsrådet.

De har inledningsvis intervjuat alla aktörerna som står bakom turistattraktionen och Gunnar Svanfeldt vid Bergsstaten, men ännu inte någon från de prospekteringsföretag som borrar och undersöker Faluns gamla fyndigheter som gjorde Sverige till stormakt på 1600-talet.

- Frågan är lite kontroversiell. Om en gruva skulle tillåtas så måste allt ovan jord ersättas, ett dagbrott är också uteslutet så allt måste ske under jord. Om byggnader som tillhör världsarvet rivs så kan områdets status som världsarv tas bort. Skulle man tillåta en gruva så måste det vara mycket guld för att betala detta, resonerar de sig fram till.

Men uteslutet är det inte, LKAB kommer på 40-50 år att flytta delar av Kiruna centrum och det är malmen som betalar kalaset.

Och att flytta på byggnader vid gruvan i Falun har man redan gjort så det handlar om pengar och att staten, riksantikvarieämbetet och att Unesco är med på tanken. Att det går att bedriva industriell verksamhet i ett världsarv är klart, Falu Rödfärg finns ju kvar.

Men en levande gruva, med dagliga sprängningar...

- Man måste fråga sig om ett världsarv är mer värt än guld och vem ska i så fall värdera det. Men det är en häftig tanke om det nu skulle visa sig att det finns så mycket malm i Falun att det kan bli lika stora rikedomar som på 1700-talet.

- Flera världsarv har mist sin status, i bland annat Tyskland. Alla svenska världsarv har klarat sig men det pågår en diskussion om Drottningholm på grund av bygget av en ny motorväg där. Så ingen vet utan det är nu en hypotetisk diskusson, förklarar de.

- Förr var en gruva en lokal angelägenhet som skapade jobb och rikedomar. I dag är Falun en global angelägenhet och lokalt kan en gruva också ge arbetstillfällen, konstaterar Albina Pashkevich och Susanna Heldt Cassel som dock poängterar att malm är ett ekonomiskt begrepp som innebär att Faluns metaller blir mer värdefulla när priserna går upp som de gjort de senaste åren.

De gruvbolag som äger inmutningar runt världsarvet är Drake Resuorces (Australien), Scandinavian Highlands (Danmark), Northern Lion Gold (Kanada), Tumi Resources (Kanada) samt Boliden och Kopparberg Mineral, tidigare Lundin Mining.

Fakta: Albina Pashkevich

Ålder: 34

Bor: Borlänge

Familj: Man och två barn

Hon är fil dr. och universitetslektor i kulturgeografi samt biträdande ämnesansvarig för kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Albinas forskningsintresse rör frågor kring regional utveckling baserad på kulturturism och gruvbrytning. Hon disputerade vid universitetet i St. Petersburg, Ryssland 2001.

Fakta: Susanna Heldt Cassel

Ålder:37

Bor: Ludvika

Familj: Man och tre barn

Är fil dr. och universitetslektor i kulturgeografi samt ämnesansvarig för kulturgeografi vid Högskolan Dalarna. Susanna disputerade vid Uppsala universitet 2004 på en avhandling om regionala utvecklingsprojekt knutet till frågor om regional kultur och identitet.

Fakta: Falun ett världsarv

Unescos världsarvskommittén beslöt den 13 december 2001 att göra Falun till världsarv.

Motiveringen löd:

"Kopparutvinningen i Falun påverkades av tysk teknik, men kom att bli den främsta kopparproducenten på 1600-talet och utövade en grundläggande influens på gruvtekniken i världens alla hörn i två århundraden"

"Landskapet kring Falun domineras av koppargruvor och utvinning, vilken började redan på 800-talet och kom till sin ände i slutet av 1900-talet"

"Den successiva stegen i den ekonomiska och sociala utvecklingen av kopparindustrin i Faluregionen, från en form av byindustri till fullskalig industriproduktion, kan ses i de ofta förekommande industriella, urbana och inhemska lämningarna karakteristiska för denna industri som ännu fortlever"

Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia.

Falun var Sveriges näst största stad på 1600- och 1700-talen och gruvan beräknas då ha varit Europas största arbetsplats.