För första gången har kommunfullmäktige tagit beslut om rullande borgensramar för de kommunala bolagen. Det handlar om hur stora lån respektive bolag får dra på sig.

Räknat per kommuninvånare har kommunkoncernen bland de högsta lånenivåerna i Sverige.

– Den höga låneskulden är en av de stora utmaningarna. Vi har gjort offensiva satsningar på näringsliv, miljö och bostäder, säger Jan Bohman (S).

260 av landets kommuner är med i Kommuninvest, där kommunerna går i borgen för varandra och därmed får längre ränta.

Det finns en gräns för hur mycket varje kommun får låna. Den gränsen har Borlänge fått höjd två gånger. Dels för att klara Högskolan kvar i Borlänge, dels för investeringarna på Norra Backa.

– Ju mer lån vi har, desto högre risk. Det är klokt om vi steg för steg minskar låneutrymmet och för en politik så att låneskulden blir lägre, menar Jan Bohman.

Kommunfullmäktige har nu beslutat om borgensramar för de kommunala bolagen fram till år 2016. För Borlänge Energi innebär det ett minskat låneutrymme och för Tunabyggen ett utökat.

Bolagen har lån på nära fyra miljarder kronor.

– Vi har höga lån. Det här är ett steg i rätt riktning, säger Ulla Olsson (M) om borgensramarna.

Beslutet innebär också att bolagen, för att kunna göra större investeringar, kan tvingas att sälja tillgångar för att minska behovet av lån. Här är Tunabyggen ett aktuellt exempel. Bolaget planerar att sälja fastigheter för att kunna bygga nytt.

– Det är nödvändigt att sälja av i bolagen, menar Ulla Olsson.