Miljömål fick stå tillbaka när Ikea ville bygga
Borlänge kommun låser fast sig i bilbaserade transportsystem trots politiska mål om motsatsen.
Det är en av slutsatserna i en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut.
När Ikea kom in i bilden fick miljömålen stå tillbaka.
Relaterat
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, presenterade igår en rapport på temat "Miljövänligare transporter? Mål- och intressekonflikter i kommunala och regionala besluts- och planeringsprocesser".
Forskaren Robert Hrelja har studerat tre fall. Borlänge, Örebro och Skåne. Syftet är att analysera hur mål- och intressekonflikter påverkar möjligheterna att skapa miljövänligare transportsystem på kommunal och regional nivå.
Fallen handlar om utbyggnad av handelsområden i Örebro och Borlänge som riskerar att öka bilresandet, och utvecklingen av kollektivtrafiksystem i Skåne. En slutsats är att kommuners ekonomiska drivkrafter måste hanteras och styras för att det ska vara möjligt att skapa miljövänligare transportsystem.
Enligt Robert Hrelja är lagstiftning ett sätt. Det andra är att angripa problemet genom att utnyttja kommunernas ekonomiska drivkrafter för att få en mer miljövänlig samhällsplanering.
I rapporten konstateras att Borlänges politiker var tvungna att väga mål mot varandra, när Ikea kom in i bilden och ville etablera sig på Norra Backa.
Politikerna hade ambitioner att hantera negativa konsekvenser av Ikeas bilbaserade företagskoncept för miljö- och klimatmål genom att satsa på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Men försöken resulterade ändå i en "konventionell planering med fokus på biltrafik och storskaliga väginvesteringar".
Prioriteringen av ekonomisk tillväxt minskade möjligheterna att skapa mer miljövänliga transportsystem. I rapporten konstateras att storleken, och den ekonomiska betydelsen av Ikeas etablering, tydligt påverkat kommunala beslut. Robert Hrelja har tittat på processen kring planeringen och besluten. Han tror inte att Borlänges situation och agerande är unikt.
– Borlänge är inte ensamt. Det finns goda skäl för kommunerna att agera som de gör. Man får se det utifrån kommunernas förutsättningar. Kommunerna har ett ansvar, men de drivs av ekonomiska drivkrafter. Det är en komplex bild, säger Robert Hrelja som var intresserad av att undersöka vad som händer vid stora etableringar som betyder mycket för en kommun.
