– Vi menar i kommunerna, att man nu i en hast förändrar förutsättningarna för ekonomisk ersättning. De kan inte välta över allt på kommunerna, säger Jan Bohman (S) Kommunstyrelsens ordförande i Borlänge.

Ett 15-tal kommuner har samlats via SKL, Sveriges kommuner och landsting, för att starta ett upprop och kräva större statligt stöd. De statliga pengarna som är tänkt att utgå till kommunerna under två år, räcker inte enligt Bohman, som nämner att frågan just nu debatteras i en artikel i flera olika dagstidningar.

– De är en resurs för Sverige, och vi har en skyldighet att ge dem bostäder, skolgång, språkundervisning och arbete, men vi tror inte på ambitionen att det alltid går så fort som två år, uttrycker Jan Bohman.

Kommunerna i uppropet är av skilda majoriteter och har olika förutsättningar och ekonomi för att ta emot flyktingar, men de är ense att staten måste skjuta till mer resurser, även efter de första två åren.

Vad betyder det om många vill komma hit och det inte blir något större statligt stöd?

– Med bristande resurser så står ju all verksamhet i konkurrens, säger Bohman.

Och bristande resurser kan i kommunerna innebära nedskärningar i annan verksamhet eller kanske höjd skatt för att klara av kostnaderna.

– Det är för stora motsättningar i samhället redan, det här får regeringen fixa, framför Jan Bohman.

Borlänge är enligt Bohman en av de kommuner som leder uppropet och ses som en "seriös spelare" i debatten, bland annat genom kommunens deltagande i "skogsprojektet", där nya svenskar har fått utbildning i skogsvård och börjat jobba.

Än så länge så har inte kommunerna fått några signaler på att det finns utrymme för att höja det statliga stödet.