– Det är kris. Föreningen måste ha en ordförande, säger valberedningens ordförande Perra Eriksson när vi träffar honom tillsammans med Kalle Johansson i samband med en kvällsträning på fotbollsplanen i Kvarnsveden.

Perra Eriksson använder med avsikt ett så starkt ord som kris för att beskriva situationen, för att öka medvetenheten hos medlemmarna om att nu är det allvar.

– Ja, alla måste vara med och dra sitt strå till stacken om vi ska ha någon förening också i framtiden. Det går inte längre att säga att det är någon annan som ska göra det som krävs för att verksamheten ska fungera, säger han.

På den egna hemsidan vädjar föreningsledningen till alla medlemmar och ber dem fundera på om någon av dem skulle kunna tänka sig att ta sig an ordförandeuppdraget, eller om de känner någon annan som de tror är lämplig.

– Det har över huvud taget blivit allt svårare att få folk att engagera sig, säger Karl-Johan Johansson, som alltså lämnat uppdraget som ordförande.

Han tycker att han har gjort sitt efter först flera år som sekreterare och därefter två år som ordförande.

– Ja, nu får någon annan ta över, säger han och förklarar att det egna företaget, hus och familj också kräver sin tid.

– Det går inte att göra något halvhjärtat på den här nivån, konstaterar han vidare och på frågan vilka egenskaper som krävs för att klara ordförandejobbet svarar han: "engagemang, driv, att man vågar fatta beslut och förmåga att entusiasmera folk".

Och så lägger han till:

– Det är ett kul jobb och man får uppleva en massa som ger mycket positivt tillbaka.

Perra Eriksson poängterar också han att det är stämningen i föreningen, alla fantastiska aktiva, föräldrar och ledare som tillsammans får föreningen att fungera så bra, men att bristen på medlemmar som är beredda att hjälpa till i verksamheten utgör ett stort problem. Ett allt för stort arbete ligger i dag på ett fåtal som knäar under bördan.

Behovet av fler ledare, både på junior- och seniorsidan, är stort.

Roger Anderses, ledare och styrelsemedlem, har till exempel tränat två lag de senaste tre åren, vilket tar en stor del av hans fritid.

– Ja, och man orkar tyvärr inte hur mycket som helst, säger han och konstaterar kritiskt att det kan stå 20 föräldrar vid sidan om planen på matcherna som tycker att det är bra att föreningen finns till för deras barn, men inte är beredda att bidra med någonting när de får frågan.

Tunabroledningen har nu utlyst ett extra årsmöte för att diskutera den uppkomna situationen.

– Vi måste naturligtvis hitta en lösning. Att anställa någon eller lägga ner är inga bra alternativ. En idrottsförening är otroligt viktig i samhället, i ett bostadsområde, som social mötesplats för väldigt många människor, säger Perra Eriksson.

Han har haft olika funktioner i styrelsen i mer än tio år och vet bättre än många andra vad arbetet innebär.

– Visst kan jag ha en förståelse för att många människor har mycket att göra och att de känner sig stressade, men om vi är många som hjälps åt behöver föreningsarbetet inte vara så särskilt betungande, säger han.