Lindström tycker att Sjöstedt är bättre
När de fyra kandidaterna till partiledarposten i Vänsterpartiet turnerade runt i landet för att presentera sig inför V-kongressen gick ett rykte att det också fanns en femte okänd kandidat.
Vi kan nu avslöja att det var Borlängevänsterns gruppledare Leif Lindström som ryktet gällde.
Relaterat
Leif Lindström har aldrig haft några ambitioner att bli partiledare. Nomineringen tog han aldrig på allvar.Fotograf: Johan Solum/Arkiv
– Ja, jag var visserligen nominerad till posten som partiledare, men det tog jag aldrig på allvar. Jag har ju så mycket förstånd kvar att jag begriper vad jag ska syssla med och inte, säger Leif Lindström.
Han berättar att flera medier försökt få valberedningens ordförande Elise Norberg Pilhem att avslöja vem den femte kandidaten var.
– Hon var ju väldigt säker på att det här inte var någonting som jag var särskilt intresserad av, men hon kunde ju inte avfärda det helt för jag hade inte avsagt mig nomineringen tillräckligt snabbt, säger Leif Lindström.
Han kan inte låta bli att tycka att det är lite humor i att ryktena handlade om honom.
– Ja, och att det vare sig kunde bekräftas eller förnekas av någon. Jag kunde ta det som jag ville, och om jag hade tagit mig själv på lite för stort allvar hade jag kunnat ställa till ett elände både för mig själv och för partiet, säger han och skrattar.
Så du övervägde aldrig nomineringen på allvar?
– Nej, absolut inte. Jag tycker att Jonas Sjöstedt är en bättre kandidat än Lindström om man säger så.
Vad tror du om Sjöstedt som partledare?
– Jag har väldigt stora förhoppningar på vår nye partiledare. Man kan i och för sig alltid hävda att allt inte beror på ledaren för ett parti, utan att det naturligtvis är politikens innehåll som är det viktiga. Men i den värld vi nu lever, med den mediala uppmärksamhet och personfixering som finns, så tror jag att ingen blir besviken på Sjöstedt. Han är oerhört kompetent och skärpt.
Du lämnade ju partistyrelsen vid årsskiftet efter fyra år, varför?
– Daladistriktet frågade mig om jag ville fortsätta och då sade jag nej. Jag har ju ett ordinarie arbete och sedan är jag hyggligt aktiv i Borlänges politik. Det räcker, och man blir inte yngre, och inte piggare heller.
Men du är väl inte direkt lastgammal?
– Nej, jag fyller 54 år i mars, men jag har jobbat skift i 37 år och tidigare fackligt i många år. Det tar tid och kraft att sitta med i partistyrelsen. Jag jobbar ju även helger och ibland kändes det när man åkte på partistyrelsen en hel helg. Det var helt enkelt svårt att hinna med allt man borde och man skötte inte om vare sig själv eller hustrun.
Det blir med andra ord fokus på Borlänge i framtiden?
– Ja, vill man ta sitt politiska uppdrag på allvar, vilket jag vill göra i Borlänge, så är det svårt att hinna med mycket mer.































































