Hednisk gravhög funnen i Romme
- Sannolikt är den från 900-talet, säger Anna Lögdqvist, arkeolog vid Dalarnas museum, som nu kan lägga ytterligare en pusselbit till Borlänges forntidshistoria.
Relaterat
Anna Lögdqvist, arkeolog vid Dalarnas museum, visar upp en påse innehållandes mikroskopiskt små benrester man funnit i vad man tror är en hednisk grav från 900-talet. Foto: Mikael Hellsten
En tand från vad man misstänker är en ko är också något man funnit vid utgrävningarna. Foto: Mikael Hellsten
– Även om det inte handlar om några sensationella fynd så är det ändå viktiga pusselbitar som ger en tydligare helhetsbild av vår forntida historia, säger Tommy Nyberg vid länsstyrelsens kulturmiljövårdsenhet. Foto: Mikael Hellsten
Osteologen Britt-Marie Hägerman gräver sig försiktigt ned i det cirkelformade dike som omgärdar gravhögen. Foto: Mikael Hellsten
På en åker i Romme görs nu utgrävningar av vad man tror är en hednisk gravhög från 900-talet. Foto: Mikael Hellsten
Det är på en åker invid Kvistgårdsvägen i Romme som fyndet gjorts. Efter att man gjort en s k magnetometerundersökning av marken, som är planerad för industribebyggelse, såg man spår efter vad som skulle visa sig vara resterna av en gammal gravhög från tiden runt 900-talet.
- Graven skulle därmed vara från tiden då det hedniska Sverige var på väg att övergå till ett kristet land. Det vet vi eftersom vi på platsen hittat brända benrester och kombinationer gravhögar och brända ben tyder på en hednisk grav, säger Anna Lögdqvist.
Redan för 20 år sedan gjordes utgrävningar på en plats strax intill och där fann man då rester av järnframställning samt två skelettgravar daterade till någon gång mellan år 1000 och 1200.
- Skelettgravarna visar att platsen under lång tid hade en liturgisk betydelse för människorna som levde här och att här finns spår från den tid då Sverige blev kristet. Gravfynden överlappar varandra tidsmässigt och det gör det hela extra intressant.
- Förmodligen hade människorna här då också sina hus här i närheten, men några boplatser har vi ännu inte hittat.
Att man hittar spår av fornlämningar på Tunaslätten är i sig inget märkvärdigt. Under årens lopp har här hittats mängder av forntida järnframställningsplatser samt gravhögar.
- Gravhögarna är dock nästan uteslutande bortplöjda och de lämningar vi hittar är mestadels fragmentariska. Men fynden visar i alla fall tydligt att Borlänge genom har en minst tusenårig tradition när det gäller järnhantering, säger Tommy Nyberg vid länsstyrelsens kulturmiljöenhet som är den instans som beslutar om var och när arkeologiska utgrävningar ska ske.
De fynd man nu gjort tas till Dalarnas museum och därefter upprättas en rapport om utgrävningen och vad man hittat.
- Även om det inte handlar om några sensationella fynd så är det ändå viktiga pusselbitar som ger en tydligare helhetsbild av vår forntida historia. Bland annat så pekar en del saker på att det var lokala småhövdingar och inte vasaller från Mälardalen som styrde järnhanteringen här. Bara det är i så fall nya rön som våra arkeologiska utgrävningar bidragit till att få fram, avslutar Tommy Nyberg.

























































