Rektor: "Barn drabbas hårt"
Relaterat
"Vi påverkas kraftigt av neddragningarna", säger Marie-Louise Vösu-Wångblad, rektor på Forssaklackskolan. Foto: Mattias Nääs Foto: Mattias Nääs
"Folk i gemen vet inte vilket hårt arbete det är att vara pedagog, det handlar om både kunskap och sociala frågor. Den nya organisationen ställer stora krav på pedagogerna", säger Ornäs skolas rektor Kjell Hallin. Foto: Mattias Nääs
Organisationen på den nybyggda allstadieskolan Ornäs skola har inte hunnit sätta sig när den ska ändras igen. På grund av neddragningar. "Det blir svårt att göra om den igen", säger rektor Kjell Hallin som har en stressig tid nu. Foto: Mattias Nääs
MBL-förhandlingarna kring de 40 varslade lärarna och 15 varslade assistenterna i Borlänges grundskola pågår. Inför nästa förhandling har rektorerna lämnat in skrivelser där de bedömer riskerna med neddragningen.
I riskbedömningarna kan man läsa om oro bland personalen och en samvetsstress över att inte orka. Rektorerna uttrycker också en oro över att de barn som har det största behovet av hjälp kommer att drabbas hårt.
På Forssaklackskolan innebär färre lärare större grupper. Halvklass i ämnen som musik och svenska är inte längre möjligt och den extra matteresursen tas bort.
- Det kommer att bli 25-30 elever i språkgrupperna, berättar Forssaklackskolans rektor Marie-Louise Vösu-Wångblad som inte vet om man kommer att klara av att ha musiklektioner i helklass.
- Det ser vi som ett orosmoment och undrar om vi verkligen kommer att nå målen på musiklektionerna. Färre vuxna ökar också risken för kränkningar så det här påverkar oss kraftigt, säger hon.
På Ornäs skola kan lärarna tvingas ha lektioner i flera klassrum samtidigt.
- Skolan är byggd enligt tankegångar i läroplanen med små elevgrupper. För att ha sittplatser till alla kan man få jobba i flera rum samtidigt där läraren måste gå mellan. Det klart att det inte är någon bra lösning, säger Kjell Hallin, rektor på Ornäs skola.
Hallin menar att detta främst kommer att drabba elever i årskurserna sex till nio.
- Neddragningarna innebär att eleverna får ta allt mer eget ansvar när en-till-en-undervisningen minskar. Duktiga elever klarar det, men de som har det svårt kommer att få det svårare, säger Hallin.
Man tittar nu på hur organisationen på skolan ska bli till hösten.
- Eleverna får en bra utbildning, men kvalitén blir sämre. Den blir inte lika bra som den vi kan ge nu, förklarar Kjell Hallin.
Fakta: Allvarlig risk för bråk
Enligt en sammanställning av rektorernas riskbedömningar av neddragningarna ser rektorerna en allvarlig risk för:
* Större klasser som kan ge mindre tid för enskilda elever.
* Ökad risk för bråk och konflikter.
* Ökade kostnader till följd av fler sjukskrivningar på grund av ökad arbetsbelastning på personalen.
* Att takten för ökad inkludering av elever med mycket stora behov kan minska.
Rektorerna ser också att det finns risk för att pedagogerna får mindre tid över till det kollektiva arbetet på skolan och att större klasser kan kräva ombyggnation av lokaler och ventilation.

































