Borlänges köphistoria
Relaterat
Gunn Drotz var Hemköps butiksvärdinna och hjälpte kunderna tillrätta i Dalarnas då modernaste livsmedelsbutik.
Här är Gunn Drotz i färd med att packa upp förpackningar av Duni-servetter. Eftersom de är gula till färgen anar vi påskförberedelser i butiken.
Foto: Daniel Eriksson
Gunn Drotz Foto: Daniel Eriksson
En Duni-försäljare placerar ut varor i Hemköpsbutiken. Notera den klassiska butiksstapeln kaffeburkar av märket Möllers lyxmocka. Foto: Daniel Eriksson
Utanför Hemköps entré fanns totalt 10 000 kvm parkeringsyta vilket lockade till storhandel från när och fjärran.
Artikelserie
Den 1 februari 1964 slogs dörrarna upp till Hemköps nya livsmedelshall i Borlänge. Den låg i Gylle och hade en butiksyta på 900 kvadratmeter, åtta kassor, en temperaturanpassad mejeriavdelning, cafeteria med självbetjäning samt parkeringsytor på totalt 10 000 kvm. Något som sammantaget gjorde Hemköp i Borlänge till en av landets allra modernaste och största butikerna i landet.
I butiken, som drevs av köpmännen Torbjörn Lundin och Hans Stelius, togs dock många nya grepp, som t ex detta med att de traditionella butikshyllorna ersatts med stapelvaror på golvet. I butiken jobbade vid invigningen 20 anställda varav 16 var kvinnor.
Gunn Drotz arbetade som Hemköps särskilda butiksvärdinna. Hon hade börjat redan 1962 då Hemköp låg längs Grådavägen (mitt emot nuvarande OK Bygatan, reds anm). Från allra första början var dock Hemköp ett företag som levererade varor direkt hem till kunden och den allra första lokalen var Kulls ladugård i Gylle.
I och med byggandet av den nya butiken tog Hemköp dalfolket med sig in i framtidens butiksvärld. Ett viktigt nytt grepp som infördes i den nya butiken var inte minst att det traditionella butikshyllesystemet till stora delar hade ersatts med att varupallar kördes direkt in på butiksgolvet. Från dessa fick kunderna själva plocka vad de ville ha i någon av de 200 kundvagnar som stod till förfogande.
- Det hade kommit otroligt mycket folk till invigningen och man var nog ganska imponerade. Butiken var verkligen modern med specialavdelningar, bl a för kött, ost, bröd med mera. Ägaren var en skicklig affärsman som förstod fördelen med att köpa in stora kvantiteter och sedan sälja billigt, berättar Gunn.
- Men ibland hade kunderna lite svårt att hitta vad de sökte och då fick jag rycka in. Fast vi hade också särskilda butikskartor vi delade ut så att folk själva skulle hitta. Det fanns åtta kassor i butiken och där arbetade man tvåskift. Min roll var att finnas till hands för att svara på kundernas frågor och hjälpa dem tillrätta i butiken, men jag hade också visst inköpsansvar för vissa avdelningar.
Gunn Drotz trivdes också mycket bra under de år hon arbetade vid Hemköp.
- Det gjorde vi nog alla tror jag. Vi gick in för arbetet som om butiken vore vår egen och man kände lite grann ett personligt ansvar. Många av oss i personalen höll också ihop en hel del på fritiden så stämningen var bra.
När Gunn idag går in i en livsmedelsbutik så känner hon igen väldigt mycket av det som infördes hos Hemköp 1964.
- Mycket är lika. Butikerna är ju upplagda på nästan exakt samma sätt med att kunderna plockar direkt från pall, s k störtförsäljning som vi kallade det. Fast något jag saknar är faktiskt dåtidens butiksvärdinnor, ibland behöver man ju faktiskt fråga om något och personalen idag har sällan tid till det.
Något annat som förändrats sedan 60-talets mitt är kontanthanteringen. Efter arbetsdagens slut fick Gunn Drotz ofta lasta upp en tygpåse med dagens intäkter på pakethållaren och sedan cykla till banken. Något som är otänkbart idag.
- Det kunde säkert vara 100 000 kronor där i påsen, men på den tiden var ju rånrisken i princip obefintlig.
Idag är Gunn pensionerad sedan några år och hennes lojalitet med hemköp är numera inte självskriven.
- Visst händer det att jag handlar på Hemköp även idag, men priset är det som styr och jag handlar precis lika mycket på Ica eller Willys idag.























































