Regeringen har avsatt 60 miljoner kronor i ett innovationsprojekt som löper över tre år och går ut på att omsätta kunskap, kompetens och erfarenheter i nya system som ska gagna Sverige, dess regioner och kommuner.

– Det är ett långsiktigt arbete som spänner över olika branscher, förklarar Åsa Minoz, vice projektledare för Sveriges Nationella Innovationsstrategi.

Innovation handlar inte bara om teknik, det handlar även om tjänster, tillgänglighet, landsbygdsutveckling, kulturella kreativa näringar ...

– Det handlar heller inte om vilka innovationer som helst. Fokus ligger på hållbarhet och kvalitet.

Regeringen vill att olika branscher går samman och hittar synergier, skapar möjligheter på ett smartare sätt.

– Detta är ett nytt grepp för Sverige. Vi har inget konkret ännu, men hoppas kunna presentera en färdig strategi till hösten.

Under våren arrangeras ett antal regionala möten där representanter för staten kan diskutera innovation utifrån regionernas perspektiv tillsammans med företrädare för företag, kommuner, regioner, myndigheter och andra organ.

– Även om strategin formas på nationell nivå, sker innovationerna hos företagen på lokal och regional nivå.

Så tanken med dialogmöten är att länka ihop verkstad och strategi. Vad behöver företagen - vad kan regeringen hjälpa till med.

Ett av dessa möten ägde rum i onsdags i Avesta dit drygt 200 personer från hela Sverige kom för att delta.

Mötet var förlagt till Verket i Koppardalen och arrangerades tillsammans med Region Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Kalmar län samt Tourism in Skåne.

– Varje region får marknadsföra sig själv. Vi jobbar mot olika mål men vi kan ändå jobba ihop, säger Pia Jönsson Rajgård från Skåne.

Dagen innehöll allmän information om strategin, workshops och kortare inslag med exempel på olika innovationer.

Bland annat kurbitsprojektet från Dalarna som inriktar sig på att hjälpa små och medelstora företag inom turist- och besöksnäringen.

– Det affärsutvecklingsprogrammet har vi delat med oss av till hela Sverige, säger Göran Carlsson, chef på Region Dalarna.

Sverige anses ha stor potential att utvecklas som besöksland. Regeringens mål är att fördubbla omsättning och sysselsättning inom besöksbranschen fram till 2020.

– När man reser till en plats vill man oftast uppleva flera saker. Kan vi samarbeta och locka fler besökare till platsen, kan det skapa arbetstillfällen. Många branscher har nytta av att besöksnäringen ökar, konstaterar Minoz.

Men i Dalarna förlitar man sig inte på att statsmakterna ska göra grovjobbet förklarar Göran Carlsson.

– I Dalarna växer basnäringen så det knakar. Här sätts ytterligare åtgärder in, bland annat investeras stora pengar i våra alpina orter, Säfsen, Romme och Sälen.

Han berättar att Dalarna kommer på en tredje plats när det gäller antal besökare totalt i landet och allra först när det gäller fritidsbesökare.

– Vi är oerhört stora på den inhemska marknaden. Många tror att vi lever kvar i det gamla industrisamhället, men vi utvecklar hela tiden nya turistattraktioner.

– Och nu har vi startat ett arbete som riktar sig mot utländska besökare också. Vi hoppas kunna öka antalet bäddar i Sälen från 100 000 till 130 000 inom några år.

– Och antalet gästnätter från sju miljoner per år till tio miljoner, säger Lotta Magnusson, även hon från Region Dalarna.

Redan i dag kommer utländska turister till Dalarna - på sommaren från Norge, Tyskland och Holland, på vintern från Danmark.

– Vi gör nu en satsning på ryska turister som är starkt kopplad till Tomteland och alpina anläggningar, säger Magnusson.

De berättar att de flesta besökare kommer till Dalarna via vägar, några med järnväg.

Även från utlandet?

– Ja, till och med danskarna åker bil till Sälenfjällen, svarar Carlsson.

Det förs diskussioner om att bygga en flygplats i Sälen för att komplettera för utländska turister.

– Det är upp till besöksnäringen. Vill den ha en flygplats för den bygga en. Region Dalarna kommer inte att medverka i en sådan satsning.