Orsaken till att utbildningen läggs ned är att när Skolverket gav utbildningen erkännande som unik utbildning togs 1 000 av 1 800 utbildningstimmar bort.

Länsutbildningen i Örebro län ansåg att det därmed inte går att upprätthålla kvalitén på utbildningen och heller inte ekonomiskt kunna fortsätta, berättar Helena.

- Vi har på de tio månader utbildningen pågått förutom de ordinarie 1 800 timmarna lagt ned cirka 1 000 övertidstimmar för att hinna med allt, berättar hon.

- 125 elever har gått ut skolan sedan de första eleverna gick ut 1996. Tre till fem ur varje kull jobbar i dag i någon form med vapen, antingen i eget företag eller hos någon annan och jobbar heltid.

- Visst har utbildningen varit jättejobbig. Det har varit en helt mansdominerad värld att verka i och jag har bott i en lånad husvagn uppställd på skolgården under tio månader, berättar hon.

Hon berömmer sina döttrar Sofia och Lovisa för det stöd hon fått under tiden hon veckoslutspendlat till Gyttorp.

Utbildningen har bestått av både teori och praktiskt arbete och till skolan hörde en maskinverkstad och en bänkverkstad med utrustning för det praktiska arbetet. I teoridelen ingick även företagsekonomi och marknadsföring.

I ett arbete på skolan ingick att bygga om en mauser modell 1896, berättar Helena och visar upp det ombyggda vapnet.

Nu håller hon på med att renovera en Imman Meffert drilling, daterad 1910-1916. Det är ett trepipigt vapen med två hagelpipor och en kulpipa. Piporna har hon strykblånerat.

Hennes tidigare bakgrund med bland annat utbildning till möbelsnickare vid Bachmanska skolan i Hedemora och verkstadsmekanisk utbildning vid AMU passar bra ihop med den vapentekniska utbildningen.

- Men nu känns det som om jag har hittat rätt, säger hon.

Redan för 16 år sedan tog hon jägarexamen.

- Det var ett krav med jägarexamen för att komma in på utbildningen i Gyttorp, men det var inget krav att vara jägare. Har man inte jägarexamen får man inte vapenlicens, säger Helena.

Jagar du?

- Jag har jagat älg i fem år och skjutit tre älgar, svarar hon.

Nu blickar hon framåt och hon siktar mot att starta eget i någon form, men det blir aktuellt först i höst. I sommar ska hon bland annat gästa Stanley Stoltz, rektor för Bössmakarskolan sedan 2001, och lära sig mer om gravyr och nätskärning.

- Dessutom ska jag praktisera i 14 dagar hos en vapensmed i Göteborg.

Utbildningen har gett Helena kunskaper som gör att hon kan jobba med reparationer, service- och ombyggnad av vapen, men också bygga vapen från grunden.

ROLAND BERG