Det har börjat ljusna när festivalbesökarna kommer in till sin tillfälliga boplats. En boplats som vid det här laget är både lerig och skräpig. Men trots att det är sista festivalnatten är det förvånansvärt tyst och lugnt. En del har redan åkt hem, men lämnat kvar tälten. Man börjar så smått packa ihop, men på några få ställen dunkar festmusiken än. De flesta sitter dock i små ringar i sina campingstolar och pratar. En av dem är Kalle Edlund från Örebro.

– Festivalen har varit helt okej. Det har inte varit så stökigt, säger han och fortsätter:

– Veronica Maggio och Lilla Sällskapet var bäst.

Men även om han är nöjd med festivalen är det med viss lättnad han lämnar Borlänge.

– Det känns lagom att åka hem nu och få leva lite vanligt, men förhoppningsvis kommer jag tillbaka nästa år, det är en bra festival med bra utbud.

Strax bredvid står Nils Thorle och Martin Sjöberg, från Borås respektive Malmö.

– Det har varit en bra festival med mycket kärlek, säger Nils Thorle.

Kärlek som de båda killarna har fått möta på rätt nära håll.

– Det är många som har trevat efter sex men inte lyckats, säger Martin Sjöberg lite underfundigt.

Förutom störande grannar är de långväga gästerna nöjda med sin festival.

– Rihanna blev tummen ned, två av fem jordgubbar, men Bloc Party höll bättre kvalité, säger Martin, som inte har några speciella planer för resten av natten.

– Vi ska dygna och sedan åka hem.

Att dygna innebär att man förskjuter eller helt enkelt hoppar över nattsömnen. En aktivitet de har gemensamt med många andra på campingen, som är en rätt sorglig syn vid det här laget. Regnet under veckan har gjort marken lerig där många invånare passerar, och skräpet hittar sällan sin väg till soptunnorna. På vissa håll är lukten av diverse mänskliga avfall påtaglig. Stämningen på campingen är dock trevlig men ganska trött. Ett epitet som passar rätt bra för ett gäng tjejer som är bekanta för oss.

– Det har gått superbra, nudlarna och kexen var goda, säger Elsa Andersson apropå vår artikel tidigare i veckan om tjejernas mål att spendera mindre än tusen kronor.

De visar upp ett gäng burköppnare i olika färger.

– De som har campat förut känner till det här, man byter dem med varandra och de olika färgerna betyder olika saker. Vi har satsat på de silverfärgade som betyder att man får en puss, säger Linnea Hohlfelt.

– Från och med nu är vi rutinerade campare, säger Linnea Berg, och konstaterar med ett skratt:

– Vi är fulla av musik och höga på livet, eller hur det nu var.