Överlevnadsromantik med Håkan
Håkan Hellström är aldrig mer än några steg från paradiset.
Relaterat
BILDSPEL:
Aldrig har skillnaden mellan då och nu varit så tydlig.
Ena dagen står Henrik Berggren, fortfarande med stjärnor fastklistrade under ögonen, på Eldoradoscenen och påminner oss om det som var. Att Broder Daniel, med Håkan Hellström på trummor och bas, gjorde tonårsångesten till storslagen och nervig undergångsromantik.
Dagen efter avslutar Håkan Hellström festivalen och visar att han har mognat utan att förlora ett enda uns nerv (nästan). Som alltid tar han allt det vackra och allt det fula som är livet och gör det till musikalisk eufori, en slags överlevnadsromantik om man så vill.
Peace & Loves största scen måste väl nära på räknas som hans hemmaarena nu och han har så klart publiken i sin hand redan från det att saxofonen inleder Dom där jag kommer från.
Jag tillhör generationen som blivit vuxen med Håkan Hellström som soundtrack. Hans låttexter har blivit som ett språk alla förstår. Själv har han vuxit och blivit en nutida folkpark. Hans musik har helt enkelt blivit både något att dansa till och en närmast fysisk plats att samlas på.
De nya låtarna har fått mest plats i låtlistan och det är precis som det ska vara. Extra mycket lyser det om River en vacker dröm och Du är snart där. Men även om de nya låtarna är starka så är de inte lika raka som de äldre hitsen. Ramlar är som alltid oslagbar och under Klubbland känns luften ett tiotal grader varmare än vad termometern visar.
Håkan Hellström har på sig vit kavaj och trollkarlshatt och hela konserten är egentligen ett magiskt trick upprepat tusen gånger. Mellansnacket är alltid lika charmigt, kärleksballaderna är alltid lika hjärtkramande fina och bandet är alltid där i exakt rätt sekund för att fånga upp honom, även om Hurricane Gilbert tar lite mindre plats än vanligt.
Jag har sett, hört och känt samma lyckorus många gånger tidigare och det är lika effektivt varje gång. Det är kort sagt en fantastisk spelning som Håkan Hellström gör, men jag kommer ihåg några som varit bättre. Kanske är det dags för några nya tricks?
Fast när konfettin sprutar ut till tonerna av 2 steg från Paradise är det så klart den bästa tänkbara avslutningen på årets Peace & Love.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 4 jul 2011 23:03 Jonas (Ej registrerad)
Årets Falsksång på turne.
Skrivet 4 jul 2011 10:46 Gunnar Blommé (Ej registrerad)
Missade HH. Sörjer inte det. Fick årets upplevelse med Hola Bandola Band. De "gubbarna" visade till skillnad från den döende kråkan Bob Dylan vad spelglädje är och att deras texter dessutom är mer giltiga nu än för 40 år sedan gör inte det hela sämre. Man behöver inte vara döende för att man passerat 60.
Skrivet 4 jul 2011 09:29 E.Barkbit (Ej registrerad)
Otroligt dåligt och fantasilöst av P&L att låta nicke dockan Hellström än engång avsluta P&L. Jag tycker ni skryter om att det finns musik för alla, ändå får Hellströms fans sin grand finale på P&L år efter år.Är inte en så stor festival värdig en bättre avslutning.Ta hit AC/DC som kan dom avsluta med For those about to rock under ett enormt fyrverkeri. Det är avslutning det.