Jonny 2 Bags Wickersham (gitarr) svarar på en knastrig linje från Milano där bandet har en ledig dag på den nuvarande turnén. Han berättar glatt om arbetet med den nya skivan, den första med nytt material på sju år.

– Vi har lyckats att växa som band och raffinera vårat sound. Vi har tagit oss in på nya vägar vad det gäller låtskrivandet utan att ha offrat något av de traditionella element som alltid har funnits, säger Jonny som själv varit med i bandet sedan elva år tillbaka.

Bandets enda originalmedlem Mike Ness (gitarr, sång) har dessutom producerat helt på egen hand för första gången.

– Herregud, Mike var bara ett barn när han startade bandet, säger Jonny och firar av en skrattsalva innan han fortsätter:

– Medlemmarna har kommit och gått så det är lite som att vi spelar i Mike’s band. Det är ingen demokrati, men vi har fortfarande känslan av att vi är ett band. När Mike dessutom producerade skivan fick vi ännu mindre spelrum, även om jag skrev ett par låtar med honom. Jag har spelat i ett band där alla bestämde lika mycket och det var mycket svårare eftersom vi ständigt bråkade.

Nya skivan heter Hard times and nursery rhymes. Är det någon som blivit far nyligen?

– Nej, faktiskt inte. Vaggvisor kan ju vara något som får ett barn att slappna av. Det är samma sak för vuxna. Musik hjälper människor att ta sig igenom svåra tider och det är bland annat det titeln anspelar på.

Skivomslaget är ett fotografi från 30-talets depression i USA och även bandets video anspelar på ungefär samma tema. Vad vill ni säga med det här?

– Folk tror att titeln och omslaget syftar på den nuvarande ekonomiska situationen i Amerika och visst kan man tolka det så om man vill. Mike har förvisso varit lite politiskt aktiv, men texternas budskap är sällan av den sorten. Det är snarare mer personligt, baserat på folks roller i familj och samhälle.

På skivan har man valt att tolka Alone & Forsaken med Hank Williams, kungen av vaggvisor om man så vill. Vad har du för relation till hans musik?

– Jag har känt till Hank Williams musik hela mitt liv då det var något min far lyssnade på. Som ung var det mest Led Zeppelin och senare punken som gällde. När jag blev lite äldre började jag intressera mig mer för vad musiken jag gillade faktiskt härstammade från. Då väcktes intresset för äldre blues och country med artister som Howlin Wolf och just Hank Williams. Den typen av musik letade sig då in i bandet jag spelade med på den tiden, The Cadillac Tramps. Ungefär samma sak hände med Social Distortion, vilket berodde på att vi var från samma ställe och påverkades av liknande saker.

Så det är inte så mycket punk på äldre dar?

– Jodå, Bad Religion är till exempel ett av mina absoluta favoritband. Min stora skivsamling gör att jag sällan letar efter ny musik, men jag älskar Ryan Adams. Jag tror jag ska ta tåget till London och se honom när vi har några lediga dagar i Holland. Och Cardigans! De är fantastiska. För att inte tala om The Hives, dem älskar vi alla. Vi spelade på samma ställe häromdagen och scenen fullkomligt exploderade när de satte igång.