Tyvärr så blir det dock inte den uppslutning framför scenerna som man så klart hoppats på, kanske är det aktiviteterna i öltältet som lockar mer? Det är en smula märkligt när det precis som under gårdagen bjuds på så bra och skickligt musicerande i olika genrer. Solitude spelar modern emocore med ömsom skönsång, ömsom growl. Cabin of Jade satsar på 70-talsdoftande rock n´roll med vissa dragningar åt Uriah Heep och tidig Iron Maiden.

Rebel Rockers från Grängesberg har ett svängigt häng i sin klassiska rockabilly och Broomyards levererar skicklig blues med stor spelglädje. Gamrockens program är varierat, visst, men ett fokus på de hårdare tongångarna kan helt klart skönjas. Axenstar, till exempel, övertygar trots sitt stora Volbeat-komplex med feta riff och en gnutta punkattityd. Sedan har vi Blue Eyes, festivalens enda riktiga coverband, som får plus i kanten för sina låtval; Elton John, The Crickets och Sham 69 är ju inte så dumt.

Det blir en stunds andakt innan det hårda tar vid igen med In Mourning som är death metal med känsla och vemod. Långa emotionella, bombastiska partier som aldrig blir för mycket. Spasmodic är som vanligt råa och brutala och de förinspelade trummorna de ikväll använder sig av fungerar klockrent. Den vackra fullmånen är en perfekt backdrop när Omnizide prånglar ur sig köttig, grottig och ondskefull black metal. Demonical från Avesta har turnerat Europa innan de nu förärar Gamrocken med ett besök och sångare Sverker Widgren påpekar att det minsann är första gången man spelar med en midsommarstång framför scenen. Det rör sig om klassisk, svensk döds som stundom är vansinnigt snabb och tung. Ett tajt gäng som även besitter känsla för melodi.

Näst sist ut i startfältet är Abomation med tungt manglande metal i Pantera-skolan. Och det inte bara för den ena att gitarristen lirar på en Washburn med salig Dimebag Darrell-signatur. Så är det då till sist dags för The Sigourney Weavers att avsluta festivalen. Någonstans känns det lite som att detta är vad publiken väntat på. Det är drag både på och framför scenen där folk dansar och sjunger med i de flesta låtar, även de nyare alstren. En sådan är I´ve been watching you, helt klart en av de bättre låtar de skrivit och en inte helt avlägsen släkting till Foo Fighters My Hero men med mer nerv och ett effektivare explosionsförlopp. Gamrocken är en mysig sensommar-festival som behövs som alternativ till Ludvika-festen och om fler folk bara ville upptäcka det så har den alla möjligheter att växa sig större och större i framtiden.