Böljande linjer, rytmiskt struktur och absolut gehör för material och landskap kännetecknar Aaltos formgivning och arkitektur.

Han föddes 1898 i Kuortane, Finland och dog 1976 i Helsingfors.

Han utbildade sig vid arkitekturutbildningen i Helsingfors och hade bland annat Usko Nyström som ärare, han avskydde allt konventionellt och ville lära ut att varje problem skulle lösas på nytt och individuellt sätt. Ett tankesätt som kom att prägla Aaltos arbete. Några av hans mest kända verk är Viborgs bibliotek, Finlandiahuset i Helsingfors, Vila Mairea och Baker House i Massachusetts.

I Sverige har han ritat tre byggnader som förverkligats, alla tre med dalaanknytning, Västmanlands-Dala Nationshus i Uppsala, Aaltohuset i Avesta och en utställningspaviljong i Hedemora.

Hans kopplingar till Dalarna gick genom kollegan Albin Stark som hade många byggnadsuppdrag åt Johnsonkoncernen som planerade ett forskningscenter i Avesta. Aalto och Stark ritade ett förslag som aldrig genomfördes, inte heller det nya stadscentrum - Akropolis - som skulle samla ämbetsverk, bibliotek, restauranger, hotell, teater och butiker i centrala Avesta byggdes. Senast 2006 behandlade Avesta kommunfullmäktige frågan som avskrevs.

Under arbetet med stadsplanen träffade Aalto byggmästaren Ernst Sundh som blev Aaltos kompanjon i uppförandet av den nya Artekfabriken i Hedemora. Det var också Sundh som lät uppföra det blåa Aaltohuset i Avesta under åren 1955-1960.

Aalto valde att öppna en fabrik i Sverige på grund av råvarubristen som rådde i Finland, bland annat saknade man textilier och det nödvändiga limmet. Främst var det den amerikanska marknaden som skulle mättas.

Ernst Sundh förespråkade Hedemora där Bachmanska slöjdskolan utbildade duktiga möbelsnickare, dessutom lovade Sundh att satsa femtio procent i fabriken.

I april 1946 invigdes fabriken, sommaren samma år firade Hedemora stad 500 år. Alvar Aalto ritade en för honom typisk utställningspaviljong som visade Arteks produktion, paviljongen revs efter utställningens slut.

Artek i Hedemora verkade under två perioder, i tio år tillverkades Aaltomöbler, därefter tillverkades fabrikslackade köksinredningar i fabriken.

Den ideella föreningen Hantverk och design i Hedemora, som arbetar med forskning och dokumentation av Hedemoras möbeltraditioner, har samlat information om Aaltos tid i Hedemora. Viktiga för insamlingen av fakta har Artek-gruppen i föreningen varit, åtta tidigare anställda på Artek i Hedemora.

I boken Aalto och Artek i Hedemora ges en bakgrund till arkitekten och hans verk, verksamheten i Hedemora beskrivs liksom produkter och personer som arbetat i fabriken. Det är intressant läsning som fyller en lucka i länets formhistoria.