Trummor & orgel nöjer sig med två instrument: hammondorgel och slagverk. Brödraduon Anders och Staffan Ljunggren har sedan 2006 gett ut svängig, instrumentell musik som omöjligt kommer undan jämförelsen med 60-talsduon Hansson & Karlsson även om Trummor & orgel är mindre jazzigt och mer poppigt. I morgon torsdag spelar duon på Nyfiket i Rättvik. Vi ringde upp trumslagaren Staffan Ljunggren.

Hur fungerar instrumental musik i dag?

– Bättre än man kan tro. Vi spelar mest på ställen där man förväntar sig vokal musik men det går hem. I viss mån kräver det kanske lite mer av lyssnaren, mer koncentration, rösten är ett väldigt direkt instrument.

Er musik beskrivs ofta som filmisk. Varför?

– Det blir nog så eftersom vi förmedlar en musik som gör att människor måste skapa sina egna bilder. Det kan vara befriande att lyssna på instrumentell musik. Lyssnaren får själv fylla på med tanke och innehåll, förklarar Staffan Ljunggren.

– Vi har faktiskt gjort musik till en stumfilm också, en Hitchcock-film från 1927.

Hur sätter ni namn på låtarna?

– Vi kommer överens om vad vi vill att låten ska förmedla. Det kan ofta vara lättare att skriva musiken än att komma på en vettig titel.

Förra året kom senaste skivan och i höst går bandet in i studion igen för att spela in ett nytt album. Kanske är det en liten revolution på gång, det är nämligen inte omöjligt att trummorna och orgeln får sällskap av ytterligare instrument. Efter att ha varit fast förankrade i 60-talet letar de nu efter ett lite modernare sound.

– Vi har lyssnat oerhört mycket på 60-talsmusik och våra instrument härstammar från samma tid. Mina trummor är från 1965 och Anders orgel fyller 60 snart. Kanske testar vi att ta in en producent, det är alltid kul att höra vad någon annan har att säga.