Hon är nyss hemkommen från en festival i Loiridalen, Frankrike. Om en vecka reser hon till Australien för en miniturné. Men däremellan hinner hon med två konserter i Dalarna.

– Jag uppskattar verkligen att vara hemma. Hemlängtan avtar inte, den växer snarare med åren, säger Maria Keohane.

Hemma är Smedjebacken och gården i Yxviken. Dessutom äger hon ett hus på Kyrkogatan i Smedjebacken som hon delvis renoverat.

– Det låter kanske märkligt, men det jag lärt mig mest av alla resor är att uppskatta det jag har här hemma och att jag inte är någon stadsmänniska. Jag gillar att pyssla på gården, bara sitta och se ut över sjön eller rida mina tre hästar. Jag är så otroligt tacksam att jag har det här.

Planen är att få tillbringa mer tid hemma framöver. Att de cirka 200 resdagarna, i alla fall, ska bli något färre.

– Jag tycker också att jag har ett fantastiskt jobb. Det är en växelverkan som jag inte vill vara utan. Jag uppskattar att ingå i olika sammanhang där jag möter nya musiker och dirigenter. Att packa väskan och vara på väg mot ett nytt mål. Jag ser mig inte som fast anställd på ett operahus.

Förutom turnéer i Europa har hon framträtt i USA, Nya Zeeland, Libanon och Ukraina.

– Jag pratar mycket om resandet, att det bitvis är jobbigt, men det är ju för musiken jag är i det här. Att få skapa musik tillsammans med andra, människor man inte mött tidigare och kanske inte möter senare heller. Att bara vara i den stunden och dela en intensitet, släppa kontrollen en aning och ändå känna absolut tillit. Det är helt magiskt att uppleva, säger Keohane.

I framtidsdrömmarna ingår att få skapa en festival i Smedjebacken där hon samlar några av alla musiker hon mött genom åren.

– Det är något alldeles speciellt att sjunga på hemmaplan, inte bara för att det är hemma. Jag uppskattar de generösa kyrkorummen också, säger Keohane.

I morgon söndag sjunger hon i Falu Kristine kyrka som solist i Mendelssohns Psalm 42 tillsammans med Falu Kristine kyrkokör och Dalarnas orkesterförening, Henrik Alinder dirigerar.

– Jag hamnar lätt i ett barockfack, jag tillfrågas sällan i andra sammanhang, det är vad som förväntas. Men jag kan ju mer. Därför ska det bli extra roligt med konserten i Falun, att få göra något annat, med mer romantiskt uttryck. Och så ska det bli spännande att sjunga med kören, i ett parti är det bara mansröster och jag, säger Maria Keohane.

Nästa vecka, den 18:e deltar hon som solist i en jubileumskonsert i Norrbärke kyrka med Blandade kören i Smedjebacken, Cantilena kören och Grängesbergs orkesterförening. Solister är också Peter Resare och Peter Östlund. Dirigenter är Staffan Carlsson och Erik Svensson.

– Norrbärke kyrka är min absoluta favoritscen. Det är hemmaplan.