Snyggt och melankoliskt
Jonathan Johansson
Klagomuren
(Hybris)
Relaterat
Pop. Det är inte första gången Jonathan Johanssons liknas vid Kent men på andra albumet Klagomuren är jämförelsen ofrånkomlig. Han är som en elektroniskt 2011-talsuppdaterad version av Eskilstunabandet. Med lidelsespäckad poesi och harmonier lika isande som en frostig novembernatt gör han arenapop för grubblande själar.
Över abstrakt symbolik blandad med handfast realism strösslar Jonathan Johansson syntetiska hjärtljud, bombastiska rytmer och ett urbant driv som hade manat till dans om det inte vore för att han framför allt uttrycker sig i balladform.
Redan glömda och Stockholm bjuder på ett par av höstens mäktigaste melodier och lämnar ingen oberörd med sin sugande rytm medan Centrum blir ren Kent-pastisch och Blommorna rör sig i ett melankoliskt Mauro Scocco-land.
