Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sex i gråzonen

/
  • För två år sedan startade en debatt kring sexuella gråzoner. Bakgrunden var en debattartikel och twittertråd på hashtagen #prataomdet. Nu fortsätter samtalet på teatrar runt om i Sverige. I går och i dag ges föreställningen i Falun.Från vänster:Clara Lindsjö, Meliz Karlge, Mårten Svedberg, Louise Ryme och Camaron Silverek.
  • Clara Lindsjö står för musik och sång i föreställningen.

Om de där gångerna när det kändes "sådär" handlar Fortsätt #prataomdet. En prisbelönt twittertråd om sexuella gråzoner som nu har blivit föreställning.

Annons

Att inte riktigt vilja ha sex, men ändå inte kunna säga nej.

Att först vilja men så plötsligt bryts magin, och man vill helst slippa, men fortsätter ändå för att vara snäll, eller för att man inte törs säga ifrån.

Hur många har varit med om det?

Många visade det sig när skribenten Johanna Koljonen tog upp ämnet och startade en diskussionstråd i ämnet på twitter i december 2010. Diskussionen spred sig till andra sociala medier och fick eget liv. 2011 fick Koljonen tillsammans med Sofia Mirjamsdotter Stora journalistpriset i kategorin årets förnyare för twitterkampanjen.

I dagarna kommer en antologi ut med ett trettiotal prataomdet-texter och sedan i början av november turnerar en föreställning runt i landet med en scenanpassad version som bygger på texter som publicerats på sociala medier. Hittills har föreställningen nått nära 3000 gymnasieelever.

I går och i dag ges föreställningen för elever i Falun.

Fyra skådespelare och en musiker ingår i föreställningen. Skådespelarna läser monologer, skilda berättelser som korsas och på något sätt svarar och backar upp varandra. De handlar alla om samma sak. Sexuella upplevelser som har känts ”sådär”. Sex som blev av fast man egentligen inte ville, där man fejkar lust för att få det gjort, haft sex för att det förväntas både av en själv och av omgivningen - "klart man vill ligga".

Fast det är inte alltid klart, i bland vill man bara "få ligga i sin soffa och kolla skidskytte", som en av skådespelarna säger.

Föreställningen har en fin och tydlig rytm som förstärks av Clara Lindsjös musik. Att skådespelarna sitter ned och framför sina monologer avdramatiserar, och gör det lättare att ta till sig texterna.

Kontentan blir att det inte är så farligt att prata om det.

Annons
Annons
Annons