Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gripande och intensivt av Norrdans

/

När dansgruppen Norrdans tar sig an två av de mest aktade koreograferna blir resultatet en spännande dans fylld av det oväntade. Det är både rytmiskt böljande och fysiskt konfronterande.

Annons

Ibland kan det vara av intresse att ta en titt på koreografens filosofi och få inblick i den estetik som format uppförandet. All teori är inte grå och Ohad Naharins koreografistil "gaga" har gjort att Naharins namn nämns med stor respekt inom den moderna dansen.

Kortfattat går den ut på att använda sig av rörelsernas flöde i kroppen genom olika rörelseteman. Det lek- och rofyllda är vägledande för dansens utformning. En kritiker har träffande beskrivit Naharins koreografi som mjuk och len, en bit av en skulptur som förvandlas till ett vapen om man kastar iväg den.

Det graciösa fungerar som en slags utgångspunkt och rörelserna sätts i gång av rytmerna. Energin rullar på ett böljande sätt i kroppen, som om ett vattenflöde dikterade rörelserna. Samtidigt finns det något bångstyrigt och totalt oförutsägbart som gör dansen så intressant. Kropparna fungerar nästan som rännilar som påverkas av varandras flöden och byter riktningar.

Det kan vara nog så experimentellt, som när tre dansare reciterar på hebreiska till en bakgrund av en suggestiv rytmik och klang. Snart nog är rörelserna fyllda av intensiva virvlar som de byggt upp.

I Thomas Noones "Beautiful Beast" är det en mer fysisk konfronterande stil som gäller. Stötar, knuffar och moment av brottning gör att det blir en mer dramatisk karaktär över dansen. Här gestaltas det brokiga sociala interagerandet när gemenskap, suveränitet, flockmenalitet och autonomi ställs mot varandra.

I vissa moment flödar rörelserna mer harmoniskt unisont, men det konfronterande tycks alltid ta överhanden. Folkmusikgruppen Gjallarhorns rytmiskt avancerade skillingtryck ger dansen ytterligare dramatisk tyngd.

Two Duos & Two Trios och Beautiful Beast framförs med en intensitet som nästan överfaller betraktaren med sin närvaro. Det är genomgående läckert och genuint fängslande. Uppträdanden som dessa gör att man beklagar att det inte framförs med dans i Dalarna.

Annons
Annons
Annons