Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En after work för Europa

/

Annons

I snart ett års tid har det pågått en kampanj i medieskuggan för att lyfta frågan om basinkomst som en möjlig väg ut ur Europas ekonomiska kris. Idén med en basinkomst är lika gammal som den är radikal och kallas också medborgarlön. Varje medborgare har här villkorslös rätt till en regelbunden inkomst från statskassan. För finansieringen finns olika modeller som höjd skatt på inkomst, konsumtion och kapital.

Fram till den 14 januari kan alla anhängare av idén skriva under på EU:s hemsida för medborgarinitiativ för: ”att utforska villkorslös basinkomst som ett redskap till att förbättra deras (ländernas) respektive socialförsäkringssystem”. Minst sju länder måste uppnå ett minimiantal underskrifter för att EU-kommissionen ens ska behöva beakta det. Så här i elfte timmen ser det ut att bli en Davids kamp mot Goliat, med fördel Goliat. Endast Kroatien och Slovenien har hittills samlat tillräckligt med underskrifter. Sverige ligger i skrivande stund på åttonde plats med 44 procent av de 15000 underskrifter som här behövs.

Vi är som synes mycket långt ifrån en allmän debatt om basinkomst i arbetslinjens Sverige. Istället infördes på nyårsdagen ännu ett jobbskatteavdrag. Odiskutabelt är att vi lider av en svår brist på tid för oss själva och våra nära, där framför allt barnen blir lidande. Det finns numera till och med ett etablerat uttryck för tillståndet: ”Money-rich, time-poor”.

Ännu värre har dock den växande underklass på den europeiska arbetsmarknaden som saknar tillsvidareanställningens monetära och rutinskapande trygghet. Ekonomiprofessorn Guy Standing har beskrivit dessa postmodernistiska proletärers fragmentariska situation i boken Prekariatet: den nya farliga klassen (Daidalos, 2013). Detta är en värld helt på arbetsgivarnas villkor och den stavas svartjobb, bemanningsföretag och visstidsavtal, ofrånkomligt följd av ohälsotal.

2013 blev ändå året då dessa skeva spelregler började diskuteras vidare bland skribenter och twittrare. I den första svenska antologin om arbetskritik, nyutkomna After Work – farväl till arbetslinjen (Verbal Förlag, 2013), letar exempelvis Samira Ariadad och Birger Schlaug efter svar på frågan om ett liv bortom arbetsdöden. Finns det? Får det ens finnas?

Ännu är ingen europeisk vår eller revolution i sikte men de svenska Husbykravallerna i våras är ett järtecken, som även uppmärksammades internationellt. Basinkomstens kritiker vidhåller alltjämt att man måste göra något för att få lön för mödan. Anhängarna menar att ett systemskifte inte behöver blir så dramatiskt, då man växlar in dagens alla bidrag mot ett enda och dessutom sparar in på gigantiska administrativa system.

Det mest sympatiska argument som brukar föras fram för medborgarlön är kanske ändå det kulturella. All den kreativa och konstnärliga kraft som skulle frigöras skulle ge varje människa tid att få leva sitt liv till fullo, som det unika konstverk vi alla är under vår korta tid här på jorden.

Annons
Annons
Annons