Stiko Per hissar vit flagg
Leksand/Stockholm
Förra plattan var en uppgörelse med hembygden. Nya Kap farväl är ett smärtsamt bokslut över en kärleksrelation som inte höll.
- Jag är en rackare på att skriva om sorg och vemodsgrejer, säger Stiko Per Larsson.På måndag startar han vårens vandring.
Den här gången går turnén mellan Göteborg och Stockholm. Den 23 maj ska han vara framme. När jag ringer sitter han och äter vegetarisk biff på en restaurang på Söder i Stockholm. Sen ska han iväg till bland annat Apoteket för att bunkra upp.
- Det börjar ta sig. Jag har gjort en lista, säger han och börjar leta i fickorna.
- Äh, nu har jag tappat lappen.
Kommer du ihåg vad det stod på den?
- Byxor, plektrum, kavaj, Det är mycket kläder för vandringen och fotvård. Man behöver en hel del prylar.
Tack vare sin blogg och hemsida har Stiko Per Larsson kommit i kontakt med folk som vill erbjuda mat och husrum under vandringen upp till huvudstaden.
- Det har börjat lösa sig. Vi har en fem, sex luckor kvar nu. Första natten är den svåraste. Vi är mitt mellan Göteborg och världens minsta by där vi ska sova natt två. Så det blir nog under bar himmel kanske. Vi får gå så långt vi orkar, sen får vi slå läger.
"Vi" är Stiko Per själv, kanadensaren Michel, hunden Yrrol och Peter som kör följebilen. Inför vandringen har Stiko Per inte hunnit "träna en meter ens". All tid har gått till att spela in nya albumet Kap farväl, som släpptes i måndags.
På pressbilderna hissar han vit flagg, som om han försöker mäkla fred med någon eller något.
- Den är djupare och mörkare än förra plattan. Jag försöker säga hej då till saker som inte fungerade så bra, men som jag kanske saknar, säger han.
Enligt pressmeddelandet har du offrat kärleken för att få inspiration till att skriva om olycka. Är det verkligen en bra arbetsmetod?
- Den är bedrövlig, men det är ju så det är. Man träffar någon som man tycker jättemycket om, men det blir att man drar sig ur det och börjar krångla och jävlas. När jag har förlorat något, då skriver jag som bäst låtar. Jag är en rackare att skriva om sorg och vemodsgrejer.
Vad beror det på?
- Ingen aning. När jag var mellan 16 och 20 var det snyggt med känslor och låtar som hade innehåll och så blev man drabbad av det. Vi var ett gäng som var drömmare och som gillade att se det fina och det fula i saker. Det är sådant som har format en.
Varför får längtan så mycket plats på skivan?
- Jag är en total sucker för att säga något till någon genom att skriva en låt. Jag är ganska dålig på att prata egentligen, jag sjunger hellre. Det är nog ett sätt att kommunicera. Om jag känner att jag gjort något dumt är jag mycket bättre på att skriva en låt om det än att säga förlåt.
- Jag har valt den här vägen, då kostar det på. Man får inte så stabil inkomst och relationer går åt helvete. Det enda man har då är att vara seriös med det man gör. Musik förtjänar att tas på allvar.
Fakta: Stiko Per Larsson
Ålder: 30
Bor: Söder i Stockholm.
Familj: "Jag har min vanliga familj, men ingen egen. Jag har mina systrar och mamma och pappa."
Viktigast i skivsamlingen: "Den var svår. Jag är DJ en gång i veckan och spelar en massa låtar. Jag måste nog säga Daddy's gone, med Glasvegas."
Följ turnén på: www.stikoperlarsson.se
|
Visa på Facebook:  |
Skriv ut:  |
|
|