vallfärd till Skog
Skog
"Här slutar allmän väg". Skylten som passeras på väg ut till Skog utanför Falun kan inte misstolkas, inte heller platsens namn för den delen. I Skog finns det just ingenting annat än just skog. Ingen människa med några som helst sociala ambitioner kan omöjligtvis på frivillig basis bosätta sig på ett dylikt ställe - såvida man inte likt Jan Stumnser årligen bjuder in tusentals människor på ett hejdundrade kalas.
Då är platsen perfekt. Det är i år tio år sedan Stumnser och hans band P-Floyd
bjöd på den första festen i den rejäla ladan i skogsbrynet.
I torsdags startade bandet det fem dagar långa jubileet, uppdelat på två
helger, och intresset kunde knappast varit större. Dryga tusentalet
biljetter per kväll är i stort sett slut, och man kan inte låta bli att
imponeras över den dragningskraft bandet har.
I sann festivalanda har även Stumnser omvandlat sin privata tomt till camping,
vilken är ordentligt fylld med både tält och husvagnar.
Några av dem som tog del av campinglivet var Borlängeduon Anders Sigström och
Krister Gransjö tillsammans med Örebrotjejerna Kristina Fröberg, Lena
Backlund och Maria Rudbäck. Anders och Krister är inbitna Floydlyssnare och
såg Pink Floyd under The Wall-turnén i London 1980, och har i stort sett
besökt samtliga arrangemang i Skog
- Det är något unikt med spelningarna i Skog. Det är enormt vackert och en
grym stämning inne i ladan, menar Krister.
Örebroligan är däremot Skog-debutanter, och inte alls lika stora dyrkare av
bandet som sina campinggrannar från Borlänge.
- Visst har vi lyssnat på Pink Floyd, men bara i lagoma doser. Vi blev tipsade
av en kompis att åka hit, och än så länge är allt riktigt bra - förutom att
vi stannade i Ludvika på vägen hit i tron att vi kunde shoppa kläder, säger
Kristina och skrattar.
- Tio år går jävligt fort när man har roligt, ropar Stumnser inledningsvis ut
till publiken i ladan. Och på frågan hur många som besökt Skog tidigare får
han ett rungande ja till svar. Dock är den stora skaran framför scenen
inledningsvis lite avvaktande och tillbakahållna - kanske är de lite tagna
av den minst sagt vackra inramningen med ett ljusspel som heter duga.
Det är först dryga halvtimmen in i spelning, då introt till kioskvältaren
Another Brick In The Wall ljuder, som publiken vaknar till på allvar.
Möjligtvis ett tecken på att en stor del av publiken kanske inte riktigt är
så hängivna Floydianer som man först tror. P-Floyd låter hursomhelst lika
proffsigt och samspelt som de senaste gångerna jag sett bandet, och att de
kan sin sak är utom all tvekan.
Tycka vad man vill om milslånga gitarrsolon, men Stumnser är en gitarrist med
hjärtat på rätt ställe. P-Floyd gjorde nog ingen särskilt besviken under
kvällen.
TOBIAS ANDERSSON
Se
webb-tv! Klicka här!
|
|
Publicerad: 2007-07-06 20:18
|
|
Visa på Facebook:  |
Skriv ut: 
|
|
|
