Tom Waits och Dan Andersson
FALUN
När Dan Viktor spelar på Harrys i Falun i kväll är det inte ensam med en gitarr, utan med ett helt band. Det svänger mer då. - Det är meningslöst att spela live om det inte svänger. Därför har jag bandet. Det blir mer dynamiskt, säger han.
Även om Dan Viktor är en del av en svensk vistradition så uppfattar han den beteckningen som lite begränsande - åtminstone därför att andra ofta uppfattar det så. Men han låter som det faller sig mest naturligt.
- Jag skriver inte musik för att bevara den svenska visan, utan för att uttrycka mig själv. Sedan får jag väl tugga i mig att alla kallar det för visa. Men om Dylan sjöng på svenska, skulle han kallas för vissångare då?
En annan stor influens är Tom Waits - minst lika mycket som visgubbarna. Och Dan Viktor har liksom Stefan Sundström och Johan Johansson ett förflutet som punkare.
Den nya skivan heter Jesus för en dag och handlar om hur människan hanterar kriser.
- Den är en form av pseudoreligiös historia om vart folk vänder sig när det går åt helvete - religion, vänner, droger.
Titeln syftar på hans egen strategi.
- Det är att ta på sig alla människors synder - jag tar på mig det oket. Men det är okej, jag är van. Jag vill se det på ett humoristiskt sätt - utan att för den sakens skull låtsas som om det regnar, säger han.
Dan Viktor har också tonsatt och sjungit in texter av poeten Dan Andersson.
- Han är den som jag tycker bäst beskriver det nordiska sinnelaget. Jag blev tidigt matad med böcker av honom eftersom vi heter likadant.
Dan Viktor skrev till slut ett gäng låtar med Anderssontexter - utan att veta att vissa redan var tonsatta. Dem fick han höra först senare.
- Visst fanns det likheter, men det blir så klart olika när det skiljer 50 år mellan tonsättarna. Det finns förresten 21 versioner av Tiggaren från Luossa registrerade, men det är ju bara en som fastnat.
Det återstår att se om Dan Viktors version blir den andra.
|
|
Publicerad: 2003-09-06 00:00
|
|
Visa på Facebook:  |
Skriv ut: 
|
|
|
