Ett unikt georgiskt körbesök
MusikSedan drygt tusen år tror man att
flerstämmig sång av män odlats i
Georgien, kanske äldre än vår
västerländska gregorianik. Traditionerna lever ännu starka.
Under FFF 1988 besöktes Falun av ensemblen Fazisi. Ur denna återfanns nu en medlem, andretenoren Malkhaz Talakvadze. I övrigt var sångarna helt nya namn när Ensemble Tbilisi gav en, trots busvädret, hyfsat välbesökt konsert.
Dräkterna med falska patronbälten och prydnadsdolkar var desamma, musiken i stort likaså och utförandet mer väloljat, de tio rösterna kraftfullare.
Programmet varierades dels i sånger med både geografiskt och innehållsligt särskiljande strukturer, dels varvade med instrumentala inslag. Särskilt minnesvärt var andretenoren Zurab Shalamberidzes flöjtspel i fenomenal dubbeltungad virtuositet på sin salamuri ackompanjerad av långhalslutor.
Tolkningsmässigt och i jämförelse med Donkosackernas kör under Sergej Jarov på 50-talet bleknar dagens intryck körmässigt sett.
En utpräglat lyrisk sida är nog det som fängslar oss nordbor allra mest, i ljuv kärlekssång eller ömsint vaggvisa utförd med vacker halvröst. Berättande sånger vid dryckeslag, till häst, vid arbete eller dans kan bli lite stereotypt utformade. Nästan vibratolöst sångsätt inriktas på kraftfull sångarglädje.
Ytterstämmorna ställs aldrig på riktigt svåra prov omfångsmässigt, basstämmorna tilldelas ofta bordunfunktion, överstämmorna följer varann i parallellföring.
Men det är en tradition som lämpar sig utomordentligt väl för inlärning och mängder av människor, män framför allt, har genom åren kunnat sjunga sitt folks repertoar i alla upptänkliga sammanhang. Hur länge till sjunger Georgien sina sånger, de som blivit upptagna av Unesco som del i ett klingande världsarv?
Tack för att vi hann med att uppleva dem!
|
|
Publicerad: 2006-11-02 00:00
|
|
Visa på Facebook:  |
Skriv ut: 
|
|
|
