Ung arbetsmarknad: Sotare




Elisabeth Pettersson, 19 år från Piteå, var 1976 en av landets tre kvinnliga sotare. Idag är det något fler. Foto: Scanpix.


Dammsugaren är sotarens bästa vän och är i stort sett alltid med. Foto: Maria Gunnarsson


"Visst kan det vara träligt om det är 20 grader kallt eller om regnet står som spön i backen, men oftast är det inte 20 grader kallt", konstaterar, Robert Lilja. Foto: Maria Gunnarsson


Robert Lilja rör sig vant på taken men medger att det kan vara läskigt om det är riktigt högt och stegarna är dåliga. Foto: Maria Gunnarsson

Klockan är nio på morgonen, arbetspasset har börjat över två timmar tidigare. Händerna är svarta av sot och ansiktet har en tunn grå sothinna över sig.

- Det bästa med jobbet är friheten och allt trevligt folk man träffar, säger Robert Lilja med eftertryck.

Robert Lilja, 40, har jobbat som sotare i 20 år, hans främsta arbetsuppgift är sotning av villor på landsbygden.

Med sig på morgonen har han en lista med adresser, exakt vilka jobb som skall göras på adresserna och vilka tider som de ska göras. Ungefär 14 jobb skall hinnas med under en arbetsdag, ibland blir det lite fler, ibland färre. Oftast jobbar Robert ensam, det är ytterst sällan de är två i bilen. Det kan hända om det är sotning i flerfamiljshus på gång, men annars är det både mer praktiskt och mer effektivt att vara själv.

Det mesta av jobbet utförs nere på marken. Jobbet på taket tar kanske tre-fyra minuter, resten av jobbet görs vid pannan eller spisen.

Väder och vind

Robert rör sig lätt och ledigt på hustaken, nästan lika avslappnat som om det vore en slät asfaltsyta han promenerade över. Att takpromenader är hans vardag är tydligt, lika tydligt är det att det där med att falla inte ligger alltför nära i tanken.

- Jag har fallit ner en gång för många år sen, men det gick ganska bra, säger han och verkar inte tycka att det är någon jättegrej.

Någon säkerhetslina använder han inte.

I jobbet möter Robert en del ensamma människor och inte minst då är det viktigt att kunna prata, men även annars. Att kunna byta några ord om väder och vind och livet i stort ingår liksom i jobbet.

- Att kunna ta folk är nästan viktigare för kunderna än att göra ett jobb. Kan man inte det så kommer klagomålen ganska fort

Valet att bli sotare var för Roberts del ganska enkelt. Farfar var sotarmästare och pappa var brandman.

Skurborste och dammsugare

Sotet yr som gråa små moln och är inte det bästa för ett par mänskliga lungor.

- Men jag tror det är bättre idag när färre eldar med olja och så tar ju dammsugaren en hel del.

Dammsugaren är sotarens mest använda redskap. Med den suger de upp allt sot som blivit sedan den senaste sotningen. Stressen är, enligt Robert, det sämsta med jobbet. Det är mycket tider som skall passas och många telefonsamtal som skall svaras på.

- Det är lätt att stressa upp sig själv över det som skall hinnas med, ibland stressar man kanske i onödan. Sen är det inte så kul när det spöregnar eller är 20 grader kallt, men det är det ju inte jämt, konstaterar Robert och spanar ut över soldränkta och frostiga fält.

Händerna som redan tidigt på dagen är sotsvarta skuras rena med tvål efter arbetsdagens slut – och just skurborste.

- Första gångerna man såg de äldre göra det fattade man inte hur det gick, men nu står man där själv, flinar Robert.

MARIA GUNNARSSON

  • FAKTA

Knoparmoj

På Svenska Skorstensfejeriarbetareförbundets hemsida kan man läsa om Sotarnas hemliga språk, knoparmoj. Det är inte särskilt spritt idag men under tidigt 1900-tal så användes det faktiskt. Språket bygger på utbyte och förvrängning av ord och en del lånades in från romani och tyskan. Knoparmoj återfinns bland dagens slang. Byxor, dojor, att kola, kosing och kåk är bara några exempel.

Andra ord är inte alls lika välkända eller lättolkade:

  • bets - tokig, idiot
  • bir/bira – öl/dricka
  • bondknopare - icke yrkeslärd sotare
  • bubbor - skor
  • daska - tappa, falla ned
  • fagra - ställa sig in
  • fej - sot
  • firre - fisk
  • gaj - kvinna
  • keppa - fuska
  • lankmoj - ställe där kaffe serveras
  • lergök - kakelugnsmakare
  • masa - gå igenom en trång skorsten
  • moj - spis, köksspis, sak, tingest, skräp, smörja, språk
  • moja - prata, tala knoparmoj

Källor:

http://www.skorstensfejare.se/knoparmojet.aspx

http://www.ne.se/lang/knoparmoj

MER FAKTA

* Sotare tillhör fackförbundet Kommunal

* Skorstensfejare är det officiella namnet på yrket

* Grundutbildningen till skorstensfejare är en termin, likaså vidareutbildningen till skorstensfejartekniker.

* Utbildningen är studiemedelsberättigad

* Det finns ca 1500 sotare i Sverige idag varav cirka 20 är kvinnor

* Det finns en brist på skorstensfejare

* Fallolyckor, är inte helt oväntat, ett problem

* Ett annat problem är exponering av ämnen i inandningsluften och på huden


    NA Media
    namedia@na.se
    Publicerad: 2009-12-10 13:12
    Skriv ut


     
    Läsarnas kommentarer (0):
     


    Vd och ansvarig utgivare: Pär Fagerström
    Redaktionschef: Ewa Wirén
    Adress: Box 265, 791 26 Falun
    Telefon: 023-936 00
    e-post: 72023@dt.se

    Lägg in annons här >>