Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Lars Anders Johansson: Kunskap inte ett nollsummespel

+
Läs senare

KRÖNIKA

Många är oroliga för den svenska skolan. Det är en befogad oro. Kurvorna pekar nedåt och har gjort så en längre tid. Fyra årtionden av ideologisk och pedagogisk experimentverkstad har lämnat efter sig en skola i ruiner, där lärandet och kunskapen fått stryka på foten.

Från alla politiska håll presenteras åtgärdsförslag av mer eller mindre panikartad karaktär. Bland dessa åtgärder nämns återkommande att till synes onödiga ämnen som estetisk verksamhet och slöjd skall bort, så att eleverna skall kunna fokusera på det väsentliga.

Men är det verkligen de estetiska ämnenas fel att eleverna blivit sämre på matte och svenska? Eller är det i så fall någon annanstans skon klämmer och är det i så fall inte där åtgärderna borde sättas in?

Kunskap är inte ett nollsummespel. Det finns inte ett begränsat utrymme i hjärnan som gör att för varje sak du lär dig väljer du bort något annat. Tiden i skolan är förvisso begränsad, så den är i någon mån ett nollsummespel. Men något samband mellan dåliga kunskaper i kärnämnen som matematik och språk å ena sidan och epoker då man satsat på humaniora och estetiska ämnen å den andra tycks inte finnas. Tvärtom!

De epoker som helgat det traditionella bildningsidealet och humanioras betydelse har också varit framstående inom naturvetenskapen. Det har med synen på kunskap att göra. Enligt det traditionella bildningsidealet har kunskapen ett egenvärde och målet för kunskapsinhämtningen är bildningen.

Enligt det nyttoideal som dominerat utbildningsväsendet sedan 70-talet måste varje kunskap som förmedlas motiveras utifrån samhällsnyttan, med konsekvensen att kunskap utan omedelbar nytta på arbetsmarknaden prioriteras ned eller faller bort.

Men precis som det förhåller sig med grundforskning i förhållande till tillämpad forskning kan vi inte veta vilka kunskaper vi kommer att ha nytta av. Den som lär för att bilda sig kommer att vidga sina horisonter och förmå sätta sina nya kunskaper i större sammanhang. De som enbart har den kortsiktiga nyttan för ögonen kommer att sortera bort sådant de inte ser nyttan med för stunden.

Bildning är inte en fråga om personlig förströelse utan en strategi för kunskapsinhämtning och att växa som människa. Kunskaper i humaniora och estetiska ämnen ingår i en större helhet som hjälper oss att förstå världen.

De som förespråkar en strikt nyttoorienterad skolundervisning vill ge sken av att de vill höja ambitionsnivån i skolan. Det vill de inte. Vi har provat deras väg i fyra årtionden och det håller på att sluta i en katastrof. Återupprätta bildningsidealet.

Lars Anders Johansson är musiker, poet och journalist född i Gävle.

Annons
Annons
Annons