– Men visst var det frustrerande. Vi var i innebandyslutspel 14 gånger. Men lyckades aldrig ta guld. Silver och brons har jag så många att jag kan fylla julgranen på jularna. Men guldet saknas...

Camilla Granelid kom till IBF Falun 1995. Hon var då redan landslagsspelare i innebandy, och det var också tack vare det hon kom i kontakt med Faluklubben.

– Jag spelade på den tiden för Alunda IBK, som 1993 tog sig upp i elitserien. Det gick bra för mig och 1995 blev jag uttagen till landslaget för första gången.

Vid EM i Schweiz spelade hon tillsammans med tre tjejer från Faluklubben – Malle Helmersson, Malin Östner och Lena Birath.

– Det var trevliga tjejer, och när Alunda IBK det året trillade ur elitserien, var det en bidragande orsak till att jag tackade ja till erbjudandet att börja spela för IBF Falun. Dessutom var IBF Falun en förening som verkade satsa på tjejerna. Jag var ju tvungen att spela i ett elitserielag om jag skulle ha någon möjlighet att konkurrera om landslagsplatserna. Visserligen fanns Storvreta på närmare håll, men dem upplevde jag mera som närmaste konkurrenten, och till närmaste konkurrenten söker man sig ju inte gärna.

Camilla var nyutexaminerad lärare, och fick omgående tjänst på Södra skolan i Falun. Så småningom blev det Hälsinggårdsskolan och år 2000 innebandyprogrammet vid Lugnetgymnasiet.

– Verksamheten på Lugnetgymnasiet hade börjat redan 1999, men 2000 blev det två klasser, och då fanns det en tjänst för mig där och där har jag jobbat sedan dess.

Camilla håller i ämnena idrottsspecialisering, grenspecifik träning, idrott och hälsa och träningslära på det som i dag heter NIU – Nationellt Godkänt Idrottsgymnasium – i innebandy.

Sin egen aktiva innebandykarriär har hon däremot avslutat.

– Jag spelade innebandy i landslaget i 10 år. Från 1995 till 2005. 2003 blev jag utsedd till årets spelare. Men i dag idrottar jag alldeles för lite. Jag känner att det inte är bra för mig att vara så passiv. Man blir mera känslig på alla sätt när man inte tränar, man klarar stress mindre, blir lättare deppig och tappar lättare tålamodet och koncentrationsförmågan.

Camilla var 18 år innan hon började spela innebandy på allvar. Tidigare hade det mest varit fotboll.

– Jag är ett bevis på att allsidig träning inom många grenar lönar sig gentemot att man specialiserar sig alltför tidigt i åldrarna, menar hon.

– Det var faktiskt Furuhöjdskyrkan i Alunda som lockade mig att börja med innebandy. Jag hade sökt mig till kyrkan för att få lugn och trygghet, fasta rutiner, svar på de existensiella frågorna och det var där mina vänner fanns. Det fanns en idrottshall i kyrkan, och där spelades det en hel del innebandy och vi åkte på många roliga läger. Där kom jag med i verksamheten och fick intresset för innebandy.

Även i Falun har Camilla varit engagerad i en frikyrka. Men inte nu längre.

– De hade svårt att acceptera att jag hade en i deras tycke avvikande sexuell läggning, säger Camilla, som i år blev den ena delen av det första kvinnliga homosexuella paret som vigdes i en Falukyrka.

– Vi vigdes i Stora Kopparbergs kyrka av prästen Jenny Ärnlöv, berättar Camilla.

Och efter det finns det faktiskt två Camilla Granelid i Falun. Därför att Camillas fru heter också Camilla, och de valde att ta Granelid till gemensamt efternamn.

– Men det har fungerat bra, säger Camilla. Även om det var ett försäkringsbolag som blev lite förvirrade när vi skulle teckna livförsäkring för två Camilla Granelid på samma adress.

Att Camilla kunde bli kär i en tjej upptäckte hon först för 15-talet år sedan.

– Till en början tordes jag inte berätta det för någon, säger Camilla. Min familj fick veta det först och sedan mina kompisar för ungefär fem-sex år sedan.

Camilla och Camilla började sällskapa för drygt två år sedan. Efter att de gift sig ställde Camilla också upp och berättade om sina upplevelser på den lokala PRIDE-festivalen i Falun.

– Reaktionerna har mest varit positiva hittills, säger Camilla. Idag är jag med i Svenska kyrkan, där blir vi accepterade till hundra procent, och där har jag hittat hem i Stora Kopparbergs församling.

I och med bröllopet fick Camilla också del i två barn. Olivia 11 år och William 8, som hennes partner hade sedan ett tidigare förhållande.

– De bor här varannan vecka, säger Camilla.

Sin 40-årsdag firar Camilla med släkt och vänner hemma i den nyligen utbyggda villan i Främsbacka med utsikt över Hosjön.