Han var född och uppväxt i Morkarlby, där fadern hade en såg. När Gunnar var åtta år flyttade familjen till Värmland. De stannade där i två år och Gunnar växte sig ovanligt lång för sin ålder.

– Han fick till och med hoppa över en klass därför att han var så lång, berättar dottern Ann-Karin.

Gunnar hade även läshuvud och gick realskolan. Efter att ha hjälpt fadern på sågen en tid började han på Mora folkhögskola och gick där i ett år.

Han sökte till folkskollärarseminariet i Karlstad och blev lärare efter fyra års studier. Efter det gjorde han "lumpen" i Falun och vid en kompaniafton med dans träffade han blivande hustrun Karin, som var från Delsbo. De gifte sig i Delsbo kyrka 1952.

Gunnar fick tjänst som tillsynslärare på Strandens skola, han blev rektor på Sollerön, sedermera i Venjan och i Utmelandsskolan.

Han engagerade sig som kommunpolitiker för Centerpartiet i slutet av 1970-talet, och hade uppdrag både som kommunfullmäktiges ordförande och kommunalråd, mellan 1985 och 1993.

Vid sidan om skolledarjobbet och politiken hann Gunnar med att förverkliga en pojkdröm.

– Han ville ta flygcertifikat och det gjorde han till sin stora glädje när han var i 50-årsåldern. Han samlade på sig flygtimmar genom att flyga brandflyg, berättar Anna-Karin.

I yngre år var han en duktig diskuskastare och kulstötare. Han spelade också handboll och var kassör i Mora teaterförening.

Han var musikintresserad och tog gärna fram gitarren och sjöng visor med sin djupa röst.

Närmast sörjande är barnen Anna-Karin och Johan, sex barnbarn och ett barnbarnsbarn.