I studien, som utförts av forskare under ledning av biologen John Marzluff vid University of Washington i USA, användes PET-kameror av samma typ som används vid undersökningar av hjärnaktiviteten hos människor.

Tolv vuxna kråkor av den amerikanska arten Corvus brachyrhynchos fångades in av forskare som vid infångandet var försedda med en speciell typ av ansiktsmasker.

Sedan förvarades fåglarna i burar i fyra veckor. Under den perioden matades de av forskare försedda med en annan typ av ansiktsmasker.

Hot och faror

Den första typen av mask var således förknippad med hot och fara, medan den andra var kopplad till belöning och föda. Detta lärde sig kråkorna direkt. Så fort någon med det hotfulla "ansiktet" visade sig stelnade de till och gjorde sig beredda att fly, medan de förhöll sig förväntansfullt avvaktande till personerna med snälla "ansikten".

Vid varje tillfälle granskades kråkornas hjärnaktivitet. Det visade sig att deras reaktioner var förvånansvärt lika våra egna.

När fara hotade aktiverades sådana delar av hjärnan som är kopplade till känslor av fruktan, det vill säga amygdalan, talamus och hjärnstammen, medan anblicken av de trevliga människorna gav upphov till reaktioner i bland annat striatum som kopplas till känslor av välbefinnande.

Gott minne

Enligt forskarna, som publicerar sina resultat i Proceedings of the National Academy of Sciences, är det uppenbart att kråkor, precis som människor, använder sig av sofistikerade nervsystem för att känna igen och komma ihåg ansikten. Åsynen av en människas ansikte kombineras med de minnen kråkorna har, vilket sedan styr deras reaktioner.

Det märkliga är att kråkorna är så duktiga på att skilja människor åt på utseendet. Det borde vara svårt eftersom vi tillhör en främmande djurart – och vi är själva usla på att känna igen olika kråkor. Kråkorna tycks faktiskt ha en större medfödd förmåga på det här området.