Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mäktig vulkan skapade järnmalmsgruvan

/
  • Den här vulkanen finns i Sicilien, men även i Grängesberg har heta underjordiska krafter haft en tydlig påverkan, visar SGU:s rapport.

I en artikel i Nature Scientific Reports visar en internationell forskargrupp ledd av svenska geologer att apatitjärnmalmerna i Grängesberg är av magmatiskt ursprung, alltså är skapad av en vulkan. Trots att denna typ av malm, där även Kirunamalmen ingår, står för 95 procent av Europas totala järnmalmsproduktion, så har dess ursprung alltid varit omdebatterat.

Annons

I ett pressmeddelande från Sveriges Geologiska Undersökning SGU rapporterar att för nästan två miljarder år sedan var det vi i dag kallar Bergslagen en övervägande marin miljö med en kraftfull och ofta våldsam vulkanism.

I Bergslagen finns tusentals större och mindre förekomster av järnmalm, av vilka en hel del har brutits genom åren. De absolut största av dessa järnmalmer är av en speciell typ, så kallade apatitjärnmalmer, som också kallas malmer av Kirunatyp och gruvorna i både Grängesberg och Blötberget ar av denna typ.

Trots deras stora vikt för svensk liksom internationell gruvindustri har bildningssättet för denna malmtyp under lång tid varit mycket omdebatterat, och inte blivit helt klarlagt.

Nu publicerar en internationell forskargrupp med geologer från SGU, Uppsala, Kapstadens- och Stockholms universitet en artikel i Natures Scientific Reports, som visar att malmer av denna typ verkligen är av magmatiskt ursprung.

– Kirunatypens malmer och deras bildningssätt är och har varit en stor utmaning som det är spännande att jobba med. Samarbetet inom den här gruppen har gjort det möjligt för oss att få nya insikter om bildningssättet, säger Erik Jonsson, statsgeolog på SGU och adjungerad professor vid Uppsala universitet.

Järnmalmer av denna typ står idag för omkring 95 procent av Europas totala järnmalmsproduktion. Av alla järnmalmer i mellersta och södra Sverige utgör Grängesbergsmalmerna allra största. Förutom järn är dessa malmer också en möjlig framtida resurs för sällsynta jordartsmetaller och fosfor.

De nya forskningsrönen visar att järnmalmerna i Grängesberg bildades i en magmatisk, övervägande vulkanisk miljö, vid mycket höga temperaturer. Dessa data är unika och utgör ett starkt bevis i diskussionen om hur dessa viktiga malmer kom till.

Grängesbergs järnmalmer bildades således i ett övervägande vulkaniskt system vid mycket höga temperaturer, minst 800 – 900 grader Celsius. Detta är den temperatur som magma har, alltså den bergartssmälta som bildar exempelvis lava runt en stor vulkan.

Nordic Iron Ores geologer som undersöker Blötberget-Väsman-Håksberg anser att det funnits minst tre vulkaner i området.

Annons
Annons
Annons